Vem är jag som lärare?

Nyligen befann jag mig i ett sammanhang där det diskuterades ämneslektorer. Det handlade om 11 människor med en fot i gymnasieskolan och en fot på universitet.

Publicerad Av

Att de har en fot här och en fot där är en del av ett projekt, kemilektorslänkenlänk till annan webbplats.

När man sitter och pratar händer det alltsomoftast att någon framkastar en intressant teori som bara nödtorftigt har med det alla andra pratar om att göra. Så, kära kemilektorer, detta har inte med er att göra direkt.

Min kamrat tog upp frågan (han visade faktiskt även ett vetenskapligt personlighetsschema) om att lärare är en viss personlighetstyp, och att forskare är en annan. Inte precis olika arter, men olika sorters människor.  Jag tänkte på att jag inbillar mig att jag känner igen en lärare i bankomatkön eller på ica bara på stilen. Då känner jag mig fördomsfull.

Under det senaste dryga året har jag läst två avhandlingar om läraridentiteter, hur vi blir som vi blir och varför vi är som vi är.

Den första som jag läste (det har säkert kommet flera utmärkta tidigare, samtidigt och i framtiden) var Niklas Gustafsonslänk till annan webbplats, i maj 2010. Hans avhandling handlar om hur lärare ser på och formar sin identitet.  Av Gustafsons undersökning förstår man att lärarrollen nuförtiden består av flera delar som det gäller att förena. Lärare bestämmer sig för och utformar sin roll genom de erfarenheter de möter i olika professionella sammanhang t. ex.  i klassrummet, på föräldramötet eller i en utvecklingsgrupp. Eftersom sammanhangen är fler och mer olika än förr i världen, gäller det att kunna hantera många delroller samtidigt. Gustafson visar att lärare kan arbeta med sin läraridentitet, en slags medveten personlighetsutveckling.

En annan avhandling som fokuserar på läraridentiteter, är Susanne Engströmslänk till annan webbplats från juni 2011. Hon har undersökt lärares attityder till att arbeta med samhällsfrågor i fysik. Den typiska (typiske eftersom det är en man) fysikläraren har en mycket vördsam inställning till fysikvetenskapen men en ambivalent inställning till fysikämnet och ämnesplanerna.  Vad beror det på? Jo lärare har en ryggsäck med sig av social bakgrund, andra erfarenheter och värderingar. Ryggsäcken gör att lärarna ofta går in i en färdig roll som är påverkad av tunga traditioner. Det borde lärarna reflektera mer över, enligt Engström.

Bland de lärartyper som jag och andra känner igen på långt håll finns säkert en typisk sort. Men måste lärare vara så lika varandra, såsom min kamrat trodde? En viktig slutsats från både Gustafsons och Engströms avhandlingar är att vi lärare bör jobba mer med att förstå vilka vi är och varför. Vi formas trots allt mer av andras förväntningar än av någon slags oåterkallelig genetik. Lärarpersonligheten och Forskarpersonligheten kan rymmas i samma kropp. Om vi arbetar med att få ihop dem så kan vi skapa en skola på vetenskaplig grund.


Johanna Lundström

Gymnasielärare i kemi och biologi, doktor i biokemi och tidigare kemiforskare.

Mejla