Att göra lärandet synligt

Ett stort antal lärare tillbringade säkert många timmar framför sitt digitala verktyg under just vecka 44 med att formulera och säkerställa varje elevs målområden och målfokus med nyckelord som ”utveckla”; ”bli säkrare”; ”öva dig på att formulera dina ställningstaganden”; ”delta aktivt diskussioner”

Större delen av tiden, inte bara den reglerade arbetstiden, full av tankar om skriftliga omdömen så här efter vecka 44.

Läser en ny avhandling av Eva Mårell- Olsson från Umeå universitet om ”Att göra lärandet synligt? IUP och digital dokumentation.länk till annan webbplats” Jag ber läsaren av detta blogginlägg särskilt notera frågetecknet (?) i avhandlingens titel!

Intressant ur fler aspekter; inte minst genom beskrivningen av en teorimodell gällande olika grader(former) av delaktighet. Känslan av att medverkan är möjlig har effekter på känslan av förtroende och arbetstillfredsställelse. (sic) Mårell- Olsson berättar att andra studier visar att demokratisk kompetens är en betydande faktor för att ha möjlighet att kunna utöva inflytande och hänvisar till Elvstrand (2009) att demokratisk kompetens är av betydelse för elevens möjlighet till delaktighet men även förmåga att utöva inflytande.

Författaren exemplifierar vad som sker i skolan när det existerar en synlig pedagogik (likväl som dess motsats) och talar om det vi lärare inte får glömma: skolans makt- och kontrollprinciper.

Att juppa(”IUP:A”) tar tid. Det är säkert fler än jag som har konstaterat detta faktum. Räcker den reglerade arbetstiden, trots att den ska vara indelad i tre beräkningsperioder, till för alla delmoment i arbetsprocessen från att: samordna med kollegor vad gäller perioderna för utvecklingssamtal och upprätta elevomdömen; planera utvecklingssamtalen samt samordna med elever och föräldrar tider för samtal; boka lokaler att genomföra samtalen i; formulera och skriva omdömen; informera elever och föräldrar att de ska skriva kommentarer i det digitala verktyget; kontakta elevers undervisande lärare för att få klarhet i eventuella otydligheter som elever eller föräldrar påtalat innan samtalet ska äga rum; genomföra utvecklingssamtal för de elever som läraren har ansvar för; ansvara för att elevens mål formuleras och beslutas i dialog med eleven och föräldrarna; ansvara för att elevens beslutade mål skrivs in i den individuella utvecklingsplanen; klargöra eller informera andra undervisande lärare ifall otydligheter; uppstått eller framförts vid samtalet av eleven eller elevens föräldrar… Viktigt att det på varje skola finns rutiner som tar hand om och villkorar denna arbetsprocess.

Jag gillar Mårell -  Olssons kritiska förhållningssätt när hon diskuterar hur IT-tekniken ofta inte anpassas efter verksamhetens pedagogiska förväntningar och krav utan att det snarare är användningen av tekniken och IUP-mallarnas utformning som styr arbetsprocessen. Hennes avslutande frågor om kravet på ökad dokumentation kommer att styra såväl innehåll och utformning av undervisningen och farhågan om att kravet på den ökade skriftliga dokumentationen i verksamheten kommer att styra och bestämma förutsättningarna så att det är dokumentationen som blir styrande och inte elevernas behov och lärprocess måste vi ta på största allvar.

Alla undervisande lärare kan känna igen sig avhandlingens olika delar och figurerna illustrerar på ett förtjänstfullt sätt olika perspektiv i processen.


Katarina Larson

Adjunkt

Mejla