Vår värsta tid är nu

Om drygt en vecka är det sanningens minut för de nya nationella proven i samhällsorienterande ämnen, anpassade efter ny kursplan och nya betygskriterier.(sedan väntar engelska och matematik runt hörnet; svenskan och delar av NO är genomförda, men kanske ej bedömda)

Har ni förresten oddsat på skolan om på vilken ämnesplan er skola ska få premiärspela  16 och 17 april? Jag bjuder mina so-kollegor på kaffe och sätter en äkta Princesstårta på att det i år blir religionskunskap och förmågan att se likheter mellan de abrahamitiska trosuppfattningarna (!) Sannolikheten är 1 på 4.iaf. Klimatförändringar och miljöfrågor är också en högoddsare förstås. Förmågan att analysera kartor, diagram& tabeller kommer att ha sin givna plats. Det vet vi redan.

Visst känns det lite märkligt att som undervisande lärare, i dessa upplysta tider, inte få mer information än den som finns på Skolverkets hemsida om de eventuella provens art och karaktär. Lärares arbetsförhållande och arbetsbelastning kräver längre än en veckas framförhållning som nu blir fallet.

Bedömning , enskild eller gemensam, görs knappast på en eftermiddags konferenstid eller får plats ograverad under övrig reglerad arbetstid. TÄNK om du redan har genomfört och rättat NP i svenska efter v 6 ELLER ska genomföra NP i engelska och kanske ett i samhällsorienterande ämne ELLER har NP både i matematik och fysik ELLER… Vilken arbetsanhopning ska man orka med? Hur skapar man rätt Visa.  Hur tänker vi nytt? Avkoda identiteten vid bedömning? Bedöm inte egna elever? Största antal prov att rätta på minsta antalet lärare ELLER tvärtom?

Skolverket släppte en riktig påskrysare 28 mars med Dnr 2013:00164 om just de nationella proven och jämförelse med slutbetygen. Är det någon som blir förvånad av slutsatsen: ”…Utifrån nuvarande bestämmelser vad gäller betyg och nationella prov går det inte att uttala sig om huruvida vissa skolor och huvudmän sätter för höga eller för låga betyg oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Den stora variationen i nettoavvikelser mellan skolor indikerar att skolorna tolkar betygskriterierna på olika sätt, vilket i sin tur är en indikation på bristande likvärdighet i betygssättningen.”  Och de nationella provens huvudsyfte?  Stödja en rättVis och likvärdig bedömning och betygssättning, Eller?

Lärarbedömning är en het fråga i Stefan Johanssons avhandling , ”On the validity of reading assesments, som undersöker validitetsaspekter i olika bedömningsformer, närmare bestämt lärares bedömningar, resultat på ett standardiserat läsprov och elevers självskattningar i år 3 och 4. Johansson drar bland annat slutsatsen att lärarkompetensen är oerhört viktig och att likvärdigheten i skolan är i fara när lärare inte bedömer elevers, i det här fallet, läsprestationer på likartat sätt. Jag menar att det skulle vara intressant att överföra Johanssons studie till ett kommande forskningsfält av nya NP i samhällsorienterande ämnen!


Katarina Larson

Adjunkt

Mejla