Vilka metoder för idéutveckling använder du dig av?

I bildämnets kursplan kan vi läsa att vi ska utveckla elevernas kreativitet och deras intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. I kommunikativa bilduppgifter där eleverna ska utveckla egna bildbudskap behöver de äga sin idé och process fram till slutgiltigt resultat själv. Det är inte mina idéer och problemlösningar som eleverna ska utföra utan de ska öva sig att uttrycka sig själva.

- "Jag har ingen fantasi", är en mening som jag gått och funderat en del på. Vad står den för? Är det kanske att jag inte vet var jag ska börja, eller hur jag ska hitta idéer.

Några metoder som jag använder för att lära eleverna utveckla sina idéer, är att ibland låta eleverna göra prestationsavväpnande förövningar. T.ex. teckna med fel hand, måla fult eller dra lappar med slumpade ord och genom överraskningsmoment och oväntade vändningar, så vips har man en början till något. Vi kan också brainstorma tillsammans eller tar fram tankekartor som en start. Jag erbjuder rikligt med exempel på vad andra elever har gjort eller vad andra proffessionella har gjort, som inspirationsmaterial. Ibland ger jag öppna val och ett styrt ifall man inte kommer på något eget.

Kunskapskriterierna

Ser vi till kunskapskriterierna så ska vi lärare avgöra om eleven bidrar till att utveckla ideer, utvecklar delvis egna idéer eller utvecklar egna ideer inom olika ämnesområden. Då måste jag som lärare ge eleverna möjligheter att öva på att utveckla idéer.

Idéutvecklingsmetod

I detta blogginlägg vill jag beskriva en ideutvecklingsmetod som jag anpassade till ett arbetsområde för åk 7.

Metoden som jag blev nyfiken på hittade jag hos en amerikansk bildlärare, Amber Kane, som jag är med i samma forum som.

Här är en videofil där hon förklarar sin metod: Hur du hjälper eleverna utveckla ideérlänk till annan webbplats eller originaltiteln  How to help students develop ideas. länk till annan webbplats

Jag blev nyfiken på om denna metod kunde underlätta för eleverna och anpassade den därför för sjuornas arbetsområde om miljöer.

Så här gjorde jag:

Jag tycker om att försöka få eleverna aktiva så snabbt som möjligt på lektionerna. Eleverna i åk 7 fick därför en entréuppgift uppsatt på bildsalsdörren. Den löd: ”Skriv en plats alternativt miljö som du antingen gillar eller ogillar på whiteboarden. Ta sedan din processbok och penna och vänta på nya instruktioner.”

Alla elever hoppade rakt in i en livlig diskussion om var ”orten” låg och jag kunde fråga om vad TC betydde. TC = T-centralen på Björkhagska. Och är ”Bagis” (Bagarmossen) ”hipster” eller ”orten”?

Det här var andra lektionen kring miljöer som kommer vara arbetsområdet för årskurs 7 ett tag framöver. Denna gång har jag styrt materialet de kan använda för sina arbeten. Jag vill att de ska känna till och prova på bildsalens olika teckningsmaterial. Jag använder mig här av ett modifierat val, styr litet, till skillnad från helt fritt val som jag har på andra ämnesområden i bildämnet.

Nu ville jag att de skulle prova på en metod för att komma på idéer.
Vi kom överens om att det som stod på tavlan var en samling platser/miljöer. En ”brainstorming” med hjälp av gruppen. Det är ju en bra metod att ge exempel på platser för att få igång tankarna.

Nu skulle vi utveckla metoden. De fick nu i sin processbok rita fyra kolumner och skriva in för sig själv individuellt några platser de gillade respektive ogillade. De kunde hämta dem från det som stod på tavlan eller de kunde komma på dem själv. De skulle också skriva materialen som finns för teckning i bildsalen. Därefter fick de också skriva in tider på dygnet, tider på året och tider – då, nu och framåt i tid. Jag valde gilla/ogilla samt tidsaspekt just därför att det är berättargrepp som kan gå att få fram i bild genom hur eleverna väljer material, komposition, perspektiv, bildutsnitt, färg och formval.

Så här kunde en lista se ut:

Därefter ville jag att eleverna skulle gå vågrätt i tabellen och välja ut minst tre alternativ till bilder.

Exempelvis

  1. Jag gör en bild av skärgården på hösten med vaxkritor
  2. Jag kan göra en bild av T-centralen i rusningstid på morgonen med oljepastellkritor
  3. Jag kan göra en bild av min säng på natten med kolkrita.

Nytta nu och nytta sen

Den här listmetoden kan även användas till andra idéer och problemlösningar. Just love and hate-metoden jag kombinerade ihop med Amber Kanes listmetod används ibland. Jag visade snabbt eleverna att de kunde skriva upp alla gymnasieprogram som finns. Sedan kan de rada upp vilka de kan tänka sig respektive absolut inte kan tänka sig och en kolumn med vilka skolor de ges på. Det är alltid bra att servera eleverna både nytta nu och längre fram i tiden.

Frimärksskisser

Resten av lektionen fick eleverna fortsätta med att ta fram frimärksskisser eller kladdar – små som frimärken på olika bildidéer i sina processböcker. Här gick jag runt och hjälpte dem med att tänka snabbt med pennan på olika perspektiv, bildutsnitt och djupverkan som vi berört lektionen innan.

Väcka intresse

Några elever ville veta skillnaderna mellan oljepastell och torrpastell och jag gav dem lådor och pastellpapper att experimentera med. Nästa vecka ska vi gå igenom vilka uttryck materialen kan ge och redan har jag väckt några elevers nyfikenhet och vetgirighet på material de inte använt tidigare.

Hur föll metoden ut?

Bland mina sjuor var det faktiskt inte en enda som efteråt kom och sa att jag har ingen fantasi. Jag vet inte vad jag ska göra. Några räknade ut hur man skulle läsa av tabellen innan jag förklarat men för många var det ett nytt sätt att arbeta. De köpte den.

Det finns en mängd olika sätt att hjälpa eleverna in i ett ämnesområde. Hur hjälper du dina elever att komma igång med att utveckla egna idéer?