Google Art Selfie och Ansikts­igenkänning

Om vi bildlärare ska kunna visa att bildämnet är ett viktigt ämne i grundskolan så måste vi också vara beredda att reformera vår undervisning tror jag

Vi behöver både visa hur bilder konstruerats historiskt och spegla bildanvändningen i dagens samhälle och vart bilderna är på väg.

Under första halvan av terminen har mina åttor fått studera bilder som skickats via sociala medier. När jag läste in mig på memes så fann jag att Google Art and Culture appen nu släppt Art Selfie funktionen i Sverige. Jag vill därför dela det med er och de ingångar till viktiga frågeställningar som jag ser att vi kan lyfta in i bildämnet.

Bildämnet har ett viktigt centralt innehåll

Det här inlägget har koppling till följande centrala innehåll i bildämnet för åk 7-9:

  • Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Art Selfie

Jag har skrivit om appen ”Google Arts and Culture” som kom 2016 här.
Den fick ett rejält uppsving när de lanserade en ”Art Selfie” funktion förra året på några håll i USA. Ett smart marknadsföringsdrag kan tyckas. Det skapade ett surr och blev en snackis, och för en tid sedan lanserades den även till oss i Sverige. Jag ogillar egentligen att göra reklam men problematiserar ändå lite här.

Du går in på appen på mobilen och scrollar ned till ”Art Selfie” och kan ta en selfie som sedan matchas med hjälp av ansiktsigenkänning med alla porträtt som lagts in i databasen hos Google.

4 exempel på selfies av författaren matchad med Google Art Selfie funktionen.

Jag blev matchad med båda könen, med olika etnicitet och samhällsklasser. Jag blev nyfiken på vissa matchningar, vem är på bilden och vilken konstnär är det? Jag letade likheter mellan mig själv och personerna som målats av. Hur är detta likt mig? Vad är det algoritmen har matchat – ena gången är det ett uttryck, en hållning, en blick, andra gånger ser ögonen lika ut, nästa gång munnarna. Ni kan själv se...

Memes

Detta kan vara en ingång till att diskutera och resonera kring representation i konstvärden både historiskt och idag. Det är också en ingång till att prata om bildanvändning och etik. Här på Bored Pandalänk till annan webbplats kan vi studera hur människor gjort olika vinklingar av selfiefunktionen – som denna på David. Här får vi memeskulturen spot on – människor är berättare med humor, satir, smickrade, förolämpade eller förolämpande. Detta är också en diskussion att ha i klassrummet – vad har vi för ansvar när vi delar och gillar. Att tänka efter före. Kanske får man som lärare introducera detta som en diskussion. Visa eleverna några "knäppa" bildlärarmatchningar och berätta. Eleverna kan efteråt få prova om de vill, alla har ju inte tillgång till mobil, de kanske vill avstå av integritetsskäl eller vill inte utsättas för diskriminerande konsthistoria, såsom denna tweet jag hittade härlänk till annan webbplats påminner om:
*using the @Google Culture and Arts app*
white people: “Wow what beautiful renaissance/impressionist/european painting do I look like?
me: “Wow what racist stereotype of black people do I look like?”
— jimmyNUDEtron (@liluzi_girth) January 12, 2018”

Integritetsmässigt så skriver Google att de bara sparar ens bild så länge som sökningen tar. Google säger sig också jobba för att öka representationen i sina samlingar och att motverka olika former av diskriminering kontinuerligt. Är det så?

Problematisera konstsamlingarna

Både historiskt och i samtida bilder av olika kategorier talar man om ”the male gaze” den manliga blicken i bilder – att bilderna av kvinnan är till för manligt nöje. Synen på den andre, det främmande, det annorlunda och olika makthierarkier syns i konsthistorien. Vilka konsthistoriska bilder får våra elever möta och varför? Vilka stod modell? Hur avporträtterades de? Här finns många ingångar till diskussioner i klassrummet. Det är viktigt att berätta och förklara varför det ser ut som det gör i våra museisamlingar. Dessutom erbjuder ofta museet information om konstnären och inte om de som avporträtteras. Här kan det bli en forskande uppgift när eleverna blir intresserade av vem som finns på bilden.

The coded gaze

Tittar man framåt så stöter vi nu på teknik för ansiktsigenkänning lite överallt och det kommer bara att komma mera. Joy Buolamwini har gett upphov till ett nytt uttryck ”The coded gaze” När hon var masterstudent upptäckte hon att hennes ansikte inte var inkodat i den algoritm hon studerade. AI hade inte tränats att känna igen hennes ansiktsdrag och hon myntade begreppet the ”coded gaze”, alltså programmering som exkluderar människor och bygger in fördomar i t.ex. ansiktsigenkänning. Hon har grundat en organisationlänk till annan webbplats för etiska aspekter av programmering.

Hur fungerar tekniken

En algoritm i detta fallet mäter ett ansikte ungefär som en kartbild med höjdkurvor, den tar kanske med färg och andra bildelement. Sen jämförs ansiktena med alla de ansikten som lagts till i databasen. Och det är människorna bakom som lägger in sina fördomar i algoritmen. Den algoritm som hittar ett ansikte i en bild kanske har utvecklats för en viss kategori av ansikten och inte tränats för en annan kategori ansikten.

Vem har tillgång till bilden på vårt ansikte och varför?

Ansiktsigenkänning har på det sistone kommit upp i frågor som; Ska det vara ett verktyg för skolor att sköta närvaron, för polisen att söka kriminella eller efterlysta, för företag när de ska anställa ny personal, för försäkringsbolag som räknar ut premien på försäkringen. Här är en länk till artiklarlänk till annan webbplats. Viktiga frågor om integritet och i vilket syfte man använder sig av denna teknik.

Avslutningsvis så tror jag att vi bildlärare har mycket att vinna på att ta in och diskutera sådana här frågor i vår undervisning och visa både historiska perspektiv och att bildämnet hänger med sin tid. Det är ungdomarna som ska styra i framtiden och vilket samhälle de vill ha?


Kristina Rilbe

Bildlärare samt behörig i textilslöjd, VFU-handledare. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla