Utskott vill ha bättre Syv men är man villig att betala?

Socialdemokraterna har genom en motion initierat ett förslag som innebär att gymnasieelever behöver bättre studie- och yrkesvägledning, för att underlätta val till högre studier och yrke efter gymnasiet. Ett enigt utbildningsutskott anser att regeringen bör se över vägledningen för gymnasieelever.

Publicerad Av

Den 30 april stod att läsa på www.skolvarlden.se:

”Utskott vill ha bättre syv”

Gott att läsa för en facklig företrädare som arbetar för en utökad och kvalitetssäkrad studie- och yrkesvägledning! Men redan innan förhoppningarna hinner få fäste, infinner sig tvivlet på betydelsen av utskottets konstaterande. Hur många propåer och uttalanden har inte passerat revy de senaste åren, utan att sätta några bestående avtryck eller genera konsekvenser i form av förändringar? Vad hände t.ex. med Ingegerd Sahlströms utredning om Karriärvägledning? Och varför återfinns inte en stavelse om behovet av en bättre och mer utvecklad studie- och yrkesvägledning för grundskoleeleverna i utskottets konstaterande?

Anders Flodström skrev för ett par år sedan en artikel i Svenska Dagbladet om att; ”Sverige saknar studievägledning”. Han konstaterade att Sverige var i strykklass i Norden när det gäller studie- och yrkesvägledning. I den svenska skolan hade då varje studie- och yrkesvägledare ansvar för 550 elever. Det motsvarar ungefär två och en halv timmar per elev och läsår. Undervisning och administration som ingår i tjänsten syns inte, så det är sannolikt ännu mindre.

I vårt grannland i öster, Finland, som återkommande brukar användas som jämförelse vad gäller den svenska skolan, har man i skollagen fastställt 70 timmars studiehandledning i årskurs sju till nio. Under gymnasietiden ingår dessutom en studievägledningskurs för eleverna som är obligatorisk. De som önskar kan även välja en valfri fördjupningskurs inom området. Vandrar vi västerut så har norska elever i årskurs sju till nio drygt 100 timmar till vägledning. I detta ingår också prova på olika ämnen på gymnasiet. I Danmark är studie- och yrkesorientering ett obligatoriskt ämne.

Lärarnas Riksförbund har sedan länge konstaterat att den decentraliserade skolan i form av kommunaliseringen inneburit och innebär en rad försämringar. Detta gäller även studie- och yrkesvägledningen. Det är alltför stora skillnader både mellan kommuner, men också mellan enskilda skolor i en och samma kommun. Likvärdigheten består i bästa fall av att man tittar på den/de skolor med lägsta resursen och lägger såväl golv som tak utifrån det.

Jag vill inte inlåta mig till den desillusionerade skara som inte längre tror på förändringens möjlighet och obändiga kraft till en bättre utveckling. Jag vill inte utgå från att inget ändå kommer att ske, där ytterligare ett förslag slutar som hyllvärmare. Jag vill tro och hoppas att beslutsfattare är beredda att omsätta sina inviter i handling. Så visa oss NU att det finns kraft och mod att skrida till handling för att göra en skillnad!


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla