Spridda tankar om det fria skolvalets effekter och SKL och minskade gymnasieavhopp

Skolverkets rapporter ”Den svenska skolans nya geografi” och ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola” har slagit ner som en bomb i den svenska skoldebatten. Rapporterna visar på att klyftorna mellan skolorna ökat kraftigt, samtidigt som elevsammansättningen fått en ökande betydelse för elevernas resultat.

Vidare tydliggörs att skolvalet används av privilegierade grupper för att undvika kontakt med underprivilegierade. En ökad sortering där skolvalet leder till en ökad segregation med sjunkande resultat som följd.

SKL: s rapport ”Motverka studieavbrott gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning” för fram olika framgångsfaktorer för att minska avbrotten från gymnasieskolan. Man kan olika synpunkter på dessa framgångsfaktorer och vilken betydelse man tillmäter dem, men jag undviker den diskussionen. Det som först och främst nämns är bra bemötande och tydliga mål med betoning på resultat. En tredje faktor handlar om att vara på rätt utbildning och tillgången till kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Man talar om vikten av flexibilitet vad gäller möjligheten att byta program och inriktning, som en möjlig åtgärd för att undvika avbrott. Samtidigt framhåller man att bland elever som byter program uppnår endast 29 % slutbetyg inom tre år. Huruvida det utfärdas slutbetyg efter fyra år förtäljer inte rapporten, men statistik i övrigt visar på att förlängningar inte genererar den önskvärda effekten av slutbetyg och grundläggande behörighet.

Möjligheten att byta utbildning har blivit allt större de senaste åren. Detta är en effekt av den ökade konkurrensen om eleverna, eftersom det fria skolvalet kräver en något för stor organisation, då det måste finnas lediga platser att välja mellan. Trots detta ser vi ingen minskning av antalet avbrott. Min fråga är i vilken utsträckning eleverna haft tillgång till studie- och yrkesvägledning under sin grundskoletid.

Konkurrensen mellan skolorna gör att eleverna i grundskolan översköljs av marknadsföring och en mängd olika alternativ som de knappast kan överblicka. I vissa fall, framförallt i storstäderna, har valet snarare kommit att handla om val av skola än val av utbildning. Hur förhåller vi oss som studie- och yrkesvägledare till detta? Vad får det för konsekvenser för vägledningens kärna? Oavsett vilken politisk tillhörighet eller ideologisk utgångspunkt vi har är detta en fråga som måste lyftas.


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla