Omstart – en ny möjlighet

Var tjugonde elev som går årskurs 1 på gymnasiet börjar om på ett nytt program ett år senare. Det är något vanligare med programbyte efter ett år bland elever på yrkes- än på studieförberedande program. Uppgifterna kommer från Skolverkets rapport, ”Börja om på nytt program i gymnasieskolan”. En studie som bygger på statistik och intervjuer.

Publicerad Av

Det rapporten i övrigt konstaterar är att det i huvudsak är tre olika teman som gör att eleverna väljer att byta program. Innehållet stämde inte med elevens intresse och förväntan, de upplevde att de inte passade in i klassen och de kom efter i studierna. Det framkommer också att eleverna önskar sig mer vägledning och en större kunskap om programmens innehåll. Processen där eleverna reflekterar över sig själva och sin framtid har saknats.

De intervjuade ungdomarna som valt att byta program, och därmed förlänga sin gymnasietid med ett fjärde år var nöjda med detta. Vinsten av att ha hamnat på rätt utbildning och vara bättre rustad över densamma övervägde nackdelen med längre utbildningstid.

Ett mål med den reformerade gymnasieskolan var en ökad effektivisering och minskade kostnader för kommunerna, som bland annat skulle uppnås genom att en större andel elever slutför sin gymnasieutbildning inom tre år. Ett scenario som strakt ifrågasatts av flera som arbetar inom gymnasieskolan. För kommunerna innebär elevernas byten ökade kostnader. Men för eleverna själva innebär det en ny chans, som om den inte fanns, sannolikt skulle innebära att fler skulle hoppa av gymnasieskolan helt. Frågan är var den kostnaden skulle landa i ett samhällsperspektiv. Jag kan inte se det på annat sätt än att det är bättre att hamna rätt något senare, än att fortsätta att vara fel i ett längre perspektiv. Ännu bättre vore det naturligtvis att hamna rätt från början. Nyckeln är då att satsa på förebyggande insatser, så att ungdomarna kan göra ett övervägt val från början. Elever i både grund- och gymnasieskolan behöver i god tid både få möjlighet att reflektera över sig själva i förhållande till olika utbildningsvägar och yrken och utveckla sin kännedom om arbetslivet.


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla