Efterlysning samverkan

Samverkan skola arbetsliv behöver i allt väsentligt utvecklas. Både vad gäller grundskola och gymnasiet, men framförallt när det gäller den förstnämnda.

Publicerad Av

Om man ser sig om i världen kan det konstateras att Storbritannien, Australien och Nya Zeeland är och varit framgångsrika på att väva in samverkan i läroplanen. De har en nationell strategi och en mängd olika aktörer som engagerar sig från varierande utgångspunkter, samt etablerade mötesplatser mellan forskare, lärare och arbetslivet.

För att eleverna ska kunna göra medvetna och väl underbyggda val, behöver arbetslivet och arbetsmarknaden synliggöras genom elevernas skoltid i betydligt större utsträckning än vad som sker i dag. Skolan måste skapa både tid och möjligheter för vägledning och för kontakter med omvärlden. Vidare måste arbetslivet å sin sida bidra med aktiviteter och möjligheter till kvalificerade besök som kan implementeras i skolans ordinarie undervisning.

Den nya skollagen talar om ett utökat uppdrag vad gäller tillgången på vägledning, där endast förskolan och förskoleklassen undantas. I hur många kommuner återfinns en studie- och yrkesvägledning som löper som en tråd genom elevernas hela skoltid? En vägledning som ger eleverna en ärlig chans att faktiskt göra ett medvetet och väl underbyggt val.

Jan Björklund presenterade i augusti en ny lärlingsreform, där mer av yrkesprogrammen är tänkta att flyttas över till ett lärlingssystem liknande det vi kan se hos andra länder i Europa. Argumentet från politiskt håll är att ett utvecklat lärlingssystem leder till lägre ungdomsarbetslöshet. Att de som hoppas av har svårt att få jobb. Rapporten Dropping out inScandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden, visar dock på resultat där lärlingssystemet som återfinns i Norge och Danmark, inte visar sig ha en högre andel examinerade jämfört med Sverige och Finland som i huvudsak har skolbaserade yrkesutbildningar. I Norge har man snarare problem med stora avhopp från yrkesutbildningarna.

Jag tror att problemet måste angripas från en annan utgångspunkt. Vi kommer inte att få fler sökande till yrkesprogrammen genom ett lärlingssystem. För att få fler elever att söka till yrkesutbildningar behövs kunskap, förståelse och insikt om vad dessa yrken innehåller och innebär. Vidare en väl fungerande och utbyggd kommunal vuxenutbildning med faktiska möjligheter att komplettera och/eller nyutbildas. Vi måste göra något åt och komma till rätta med ungdomars avstånd till arbetslivet. Skapa reella mötesplatser i det arbetsliv som väntar, där ungdomarna får en möjlighet att uppleva, erfara och se det arbetsliv som ligger framför dem. Det de inte känner till kan de inte heller välja.


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla