Vem vet bäst?

En framgångsrik studie- och yrkesvägledning stärker elevernas förutsättningar att navigera genom utbudet av utbildningar och yrkesinriktningar. Vägledningen kan också bidra till bättre kunskaper om arbetslivet hos eleverna, höja studiemotivationen och öka genomströmningen i skolan.

Publicerad Av

Detta uttalande kommer från SKL: s hemsida (juni 2013). Man skriver vidare att med de ökade förväntningarna på skolornas studie- och yrkesvägledning kommer ofta krav på mer lagstiftning och hårdare reglering av verksamheten, men att det viktigaste är att integrera arbetslivsfrågorna i utbildningen genom hela skoltiden, inte att bestämma exakt hur många vägledare som behövs på varje skola. Därför behövs skickliga vägledare som är engagerade och skolledare som ser studie- yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Jo, men också skickliga vägledare måste ges förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Vi är knappast några magiker som kan trolla med knäna

Engagerade skolledare som ser studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar är en förutsättning för att verksamheten skall fylla sin funktion. Att SKL inte vill veta av krav på lagstiftning och en skarpare reglering av verksamheten är knappast en överraskning, då detta i grunden hotar de fundament som SKL bygger sin verksamhet på. Men att förbise betydelsen av hur många elever en studie- och yrkesvägledare har ansvar för, i vilken utsträckning det finns möjlighet för enskilda vägledningssamtal och gruppvägledning, vittnar om en okunskap inom området som SKL gjorde klokast i att inte uttala sig om. Man skriver vidare i december 2013 att det med relativt små medel går att förbättra studie- och yrkesvägledningen. Detta med anledning av Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledningen som genomfördes på 34 grundskolor 2013. Enligt SKL är eleverna ofta ganska nöjda med den vägledning de har fått, men bristerna ligger i att flera skolor inte följer upp att de planerade insatserna genomförs och inte heller utvärderar slutförda aktiviteter. Även om man säger att det finns tydliga behov av att utveckla SYV inom grundskolan så säger man i nästa mening att det redan i dag görs mycket arbete på skolorna med koppling till studie- och yrkesvägledning. Jag undrar om vi läst samma rapport! Det Skolinspektionen slår ner på är att studie- och yrkesvägledning är punktinsatser som sker i årskurs 8 och 9, men att det i övrigt saknas någon form av densamma.

Jag är helt och hållet överens med SKL om att studie- och yrkesvägledning skall vara hela skolans ansvar, vilket också de Allmänna råden föreskriver. Det kräver dock att lärare ges förutsättningar att arbeta med området. Den debatt som pågår vad gäller lärares arbetssituation kan väl knappast ha undgått SKL. Om skolan skall ges möjlighet att på ett medvetet sätt arbeta med studie- och yrkesvägledning krävs tid och förutsättningar. Vilket i sin tur kräver att något annat läggs åt sidan. Det fordrar också att politiker är intresserade av och avsätter resurser för ändamålet. I de flesta kommuner saknas en plan för hur studie- och yrkesvägledningen skall organiseras och ges förutsättningar för att bli en röd tråd genom elevens hela skolgång. Vilken kännedom har SKL av den arbetssituation som flertalet studie- och yrkesvägledare befinner sig i? Vad vet man alls om teorier och metoder för studie- och yrkesvägledning? Vad är det för stort intresse hos kommunerna för att förbättra studie- och yrkesvägledningen som man hänvisar till?

Så företrädare från SKL, välkomna hit till Jönköping för att ta del av vilka steg man tagit för att utveckla och förbättra studie- och yrkesvägledningen från politiskt håll.


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla