Våga lyfta det fria skolvalets konsekvenser

Kommunaliseringen, friskolereformerna och det fria skolvalet skapade tillsammans en oreglerad skolmarknad, där konkurrensen skulle vara garanten för kvalitet. Vad vi i stället fått är sjunkande skolresultat, liksom bristande styrning och likvärdighet.

Sedan slutet av 90-talet har skillnaden mellan olika skolors resultat ökat dramatiskt. Med facit i hand måste vi fundera över och lyfta effekterna av det fia skolvalets införande.

Skolverket säger att mycket talar för att skolsegregation utifrån både resultat och socioekonomisk sammansättning, har påverkats negativt av skolvalet. Det går inte att bortse från att det fria skolvalet bidragit till ökande skillnader mellan skolors resultat. Ett forskningsprojekt som genomförts av geografer vid Uppsala och Stockholms universitet visar att det är skolvalet, och inte boendesegregationen som lett till ökade skillnader mellan svenska skolor. Svenskfödda föräldrar och medelklassgrupper väljer bort skolor som domineras av synliga minoriteter och ekonomiskt utsatta grupper. Vi ser en ny form av segregation där elever med hög studiemotivation samlas på skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Ambitiösa familjer väljer bort skolor med en stor andel svagare elever – oavsett om resurserna är goda. När de ambitiösa eleverna försvinner sjunker nivån på undervisningen. Eftersom resultaten påverkas av skolkamrater och lärarnas förväntningar leder detta till negativa konsekvenser för likvärdigheten. Som det nu ser ut har vi en allt hårdare sorterar barn och ungdomar i stället för att utjämna deras livschanser. 

Det fria skolvalet har gjort elever och föräldrar till kunder på en skolmarknad, där skolorna är angelägna om att behålla sin andel. En skola vars uppdrag är att genom undervisning leda eleverna fram mot en kunskapsutveckling. Denna kunskap ska emellertid också betygssättas.  Ett kundperspektiv på en fri skolmarknad riskerar att göra betygen till en handelsvara.

Som studie- och yrkesvägledare funderar jag över betydelsen av att skolvalet blivit det primära till förmån för utbildningens innehåll. Det handlar mer om VAR jag studerar än VAD jag studerar. Vad får detta för konsekvenser för hur antalet sökande ser ut till olika program? Vilka skolor är intresserade av att driva program med lågt söktryck?  

Oavsett ideologisk ståndpunkt måste vi se sanningen i vitögat och inte fortsätta att sticka huvudet i sanden. Politiker som hävdar att fler skolval är lösningen är inne på fel spår, eftersom skolvalet har inte fått de positiva effekter som de väntat sig. För att komma tillrätta med problemen måste det till ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten, som också inbegriper det fria skolvalets konsekvenser.


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla