Skolan – 2014 års stora valfråga

Alla, oavsett höger eller vänster, regerande eller opposition, är ense om att den svenska skolan inte håller måtten, att det krävs en förändring. Den medicinska behandlingen för att råda bot på den variga skolbölden ser dock olika ut beroende på vilka rapporter, vilken ideologi och vems intressen man lutar sig mot

Publicerad Av

Inte bara skolan är en infekterad varhärd. Alla dessa principer och all den prestige som ligger lagrad likt en 50-årig Highland Park, utgör det kanske största problemet för att faktiskt göra något åt den infektion vars resistens är synnerligen komplex.

Det är knappast stridsyxor som kommer att läka dessa öppna liggsår. Snarare ett samarbete mellan de olika avdelningar och kompetenser som har att fatta beslut om vilken behandling som ska sättas in för nedan tecknade problem.

Alla är överens om att allt mer tid läggs på administration och dokumentation. Inte minst administration av elever med olika typer av svårigheter. En del av detta kan hänga samman med det målrelaterade betygssystemet som innehåller en lägsta nivå som samtliga elever skall nå. Det verkar dock inte som att detta lett till att eleverna lärt sig mer. Däremot visar undersökningar på att svenska barn trivs bättre än någonsin i skolan.

De svenska skolorna har under det senaste decenniet blivit alltmer olika varandra. Man kan se en växande segregation och en ökad resultatspridning mellan skolor. Den decentraliserade styrningen av skolan genom kommunaliseringen och det fria skolvalet, har inneburit att staten abdikerat från sitt ansvar. Sverige är det enda landet i världen som tillåter offentligt finansierade och samtidigt vinstdrivande skolor. Marknadsanpassningen av skolan riskerar att premiera trivsel och bra betyg, snarare än faktiska kunskaper, som ju är skolans uppdrag och långsiktiga mål.
Det nya betygssystemet är problematiskt i och med att det lägger stor vikt vid elevens svagaste del. Ett system som lägger större vikt vid elevens misslyckanden än de goda resultaten, där den svagaste länken får en avgörande roll vid bedömningen är knappast motivationshöjande.

Ett annat problem är dimensioneringen av gymnasieskolan eftersom den är efterfrågestyrd. Program med stor efterfrågan på arbetskraft har svårt att få sökande till sina platser, när skolor väljer att bedriva utbildning med de mest populära programmen. Betydelsen av elevens egen inställning till lärandet diskuteras inte. Många, både elever och föräldrar tycks tro att bra resultat är en fråga om talang, tur och vilken lärare man har. Framförallt talas det om den enskilde lärarens betydelse för elevens för elevens prestationer. Men många missar betydelsen av den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan.
Ska vi överhuvudtaget skapa förutsättningar för en förändring av den svenska skolan, krävs rundabordssamtal på alla nivåer.


Lena Hartvigsson

Studie- och yrkesvägledare

Mejla