SYV kompetensen måste marknadsföras bättre från centralt håll.

Formell ”behörighet” är av stor betydelse om man ska ta hänsyn till den utbildade yrkeskåren.

Publicerad Av

Vilken formell ”behörighet” som den på skolan som arbetar med studie- och yrkesvägledning har, är av stor betydelse om man ska ta hänsyn till den utbildade yrkeskåren som är studie – och yrkesvägledare (utbildade vid: Umeå, Stockholm eller Malmö). Det finns ju förvisso de som arbetar som studie- och yrkesvägledare med annan ofta helt adekvat utbildning för att kunna genomföra verksamheten.

Att det alltid ska uppstå diskussioner kring detta att vara studie- och yrkesvägledare (= utbildad) eller arbeta som studie- och yrkesvägledare (med alternativ kompetens) är berättigad.

Kåren av utbildade vägledare är liten vi är ca 3000 verksamma i hela landet. Vi är också ofta ensamma på den/de skola/skolor vi är på jämförd med antalet lärare och övriga. Det är inte många som hjälper oss att föra vår talan eller driva våra intressen det är något vi själva får lov at göra. Därför är det inte så konstigt att vi får lite ömma tår och att det är lätt hänt att andra som inte vet detta oavsiktligt trampar oss på dessa ömma tår. Denna diskussion är viktig och ska aldrig sopas under mattan för att den inte är lätt.

Det många av oss studie- och yrkesvägledare upplever när vi kommer ut till arbetet som studie- och yrkesvägledare efter utbildningen är en verklighetschock som har att göra med de arbetsuppgifter vi förväntas göra t ex hålla reda på behörigheter, blanketter, rutiner, praktik mm Utbildningen är nästan unik i den akademiska världen genom att ha såpass mycket praktik, synd att praktiken är så starkt fokuserad på nästan enbart vägledningssamtalet. En del av praktiken borde kanske också handla om praktiska inslag i arbetet som t ex rutiner för antagning till högre utbildning, eller till gymnasiet, hur en webbansökan se ut i praktiken, vilka bilagor skriver studie- och yrkesvägledaren, blanketter som används för byte av kurs eller hur en individuell studieplan ska se ut, hur funkar PRAO, vilka kan gå på komvux, validering mm

Följer den verksamma studie- och yrkesvägledaren bara Skolverkets allmänna råd för SYO i skolan från 2009 (och den uppdaterade versionen som kommer ut våren 2013) och kan utvärdera sin verksamhet med hjälp av Skolverkets B R U K enkäter så vet man att man gör det man är av staten ålagd att göra. Känner man väl till Vägledarföreningens etiska riktlinjer för studie- och yrkesvägledning och kan tänka sig att skriva under på dessa så visar man upp för omvärlden att man är kapabel att sköta skolans studie- och yrkesvägledning. Ser man också till att ta till sig av någon form av professionell samtalsteknik så att man kan få till bra och fruktsamma samtal med elever/sökande och som bygger på elevernas/sökandes behov av vägledning och info och kan ringa in deras intressen och förutsättningar för de val de vill göra så ska man väl också kunna klara av arbetet med studie- och yrkesvägledning på skolan eller annat arbetsplats.

Problemet är att de som beslutar om att anställa studie- och yrkesvägledare inte alltid är fullt på det klara med vilken sorts kompetens och vilka färdigheter en sådan ska ha. Jag skulle gärna vilja se att Sveriges Vägledarförening SVF, LR SYV och SYVarna inom Lärarförbundet, SACO, Sveriges Kommuner och Landsting SKL samt lärosätena framställde en enkel och lättläst broschyr om v a d studie- och yrkesvägledning är och de absolut viktigaste uppgifterna som en sådan har att genomföra. Broschyren skulle sedan skickas ut till rektorerna på samtliga skolor i landet samt till skolcheferna i samtliga kommuner i landet.


Lotta Lindström

Studie- och yrkesvägledare

Mejla