Forskning kring man eller människa?

Vad är det egentligen för behov den manliga förebilden ska tillgodose? Räcker det med att vara man för att duga, samtidigt som en kvinna inte duger oavsett vad hennes prestationer visar?

Publicerad Av

Läser om avhandlingen Brist på manliga förebilderlänk till annan webbplats. Den har några år på nacken nu, men är ännu intressant läsning. Det sägs ju ofta att det behövs manliga förebilder. Men frågan Helena Johansson ställer är högst relevant:

Vad är det egentligen för behov den manliga förebilden ska tillgodose? Räcker det med att vara man för att duga, samtidigt som en kvinna inte duger oavsett vad hennes prestationer visar?

Såsom varandes "man på lågstadiet" känns frågan högst relevant. Under mina tretton år som lärare har jag inte ens träffat på en handfull likar. När jag började som lärare var könsfördelningen 50/50 på mellanstadiet och fler män än kvinnor på högstadiet. Nu finns bara en man kvar på mellanstadiet och det är övervägande antal kvinnor även på högstadiet. Är det ett problem? Kanske. Om det finns ett orsakssamband kring själva genusfrågan i Skolverkets kunskapsöversikt:

Kvinnorna är inte ifrågasättande utan arbetar intensivt med alla de uppgifter som åläggs dem och upplever inte heller att de har någon makt att påverka eftersom de uppfattar att det är ekonomin som främst styr verksamheten. /Söderberg Forslund, Kvinnor och skolledarskap – en kunskapsöversikt, Skolverket 2000

Så kan man förstås se det hela som djupt problematiskt. Men frågan blir då kanske istället om man letat efter rätt problem?

”Parallellt med att skolan under flera år ges en påfallande negativ uppmärksamhet så ’feminiseras’ dess ledningsfuktion. Det är inte längre enbart lärarna som till största delen är kvinnor, nu befinns även de flesta skolledare vara kvinnor. Begreppen ’kris’ och ’feminisering’ följs åt i utvecklingen och får en synonym värdeladdning. Kvinnligt är någonting dåligt - alltför många kvinnor i skolan är inte bra. Under rådande omständigheter är sannolikheten stor att det är kvinnorna som blir betraktade som ’problemet’”. (Söderberg Forslund 2000 s85).

Jag vet inte hur mycket mer forskning jag vill läsa kring skolans feminisering. Däremot är jag mycket intresserad av konkret skolforskning som kan bidra till att verksamheten blir bättre på alla de sätt.

Att läsa Johanssons avhandling ger onekligen en del perspektiv kring frågan om hur man kan se på eventuell brist på män. Sedan ser jag en stor brist på relevant, viktigt och intressant forskning kring själva lärandet och undervisningen även om en hel del positivt verkar vara på gång. För att få bukt med lärargnälletlänk till annan webbplats behöver vi gå från en regelkultur till en tankekultur – och här är relevant skolforskning kanske en av de viktigaste bitarna på vägen. Detta samt att lärares röster hörs merlänk till annan webbplats – oavsett om de är män eller kvinnor.


Magnus Blixt

Klasslärare, författare och föreläsare. Just nu rektor.

Mejla