Learning Study – varför och hur?

Learning Study har varit i ropet en tid nu. Minst en avhandling om området har blivit till lärarfavoritlänk till annan webbplats i Magasin 360. Som alltid när det anländer nya frälsningsläror till skolan tror jag nyfikenhet på det nya parat med sund skepticism och ödmjuk orubblighetkan vara en klok hållning.

I måndags var jag på Forskningskonvent. Bland deltagarna fanns forskare, lärare, skolledare, politiker och olika slags byråkrater. Storföreläsningar blandades med seminarier, mingel och debatt. Ömsom vin, ömsom vatten. I synnerhet debatten kunde återigen konstatera att alla är överens om att det behövs mer och bättre skolforskning, med mer relevans och förankring i lärarvardagen – trots detta lyser de konkreta förändringarna närmast med sin frånvaro.

En sak som dock fastnade var professor Ulla Runessonslänk till annan webbplats föreläsning om Learning Study: Vad görs möjligt att lära i klassrummet? Här lite spontana anteckningar, varav en del även presenterades live och blev en intressant sidodiskussion i det vidgade kollegietlänk till annan webbplatsTwitterlänk till annan webbplats

Trots gemensam planering, upplägg och stoff lyftes olika aspekter fram i studiet av undervisningen av olika lärare, vilket utgjorde möjlighet att lära olika saker.

Lärandeobjekt=det kunnande, den förmåga, den färdighet som lärs och som man vill utveckla. Obs! Lärandeobjekt är inte detsamma som lärandemål.

Ibland/ofta sammanblanda Lesson study och Learning Study:

Lesson study

  • Japansk forskartradition med långa anor
  • Cyklisk process av planering, genomförande, utvärdering, revidering
  • Kollegialt lärande
  • Kan ha olika syften och fokus
  • Ingen explicit teori

Learning Study

  • Cyklisk process av planering, genomförande, utvärdering, revidering
  • Kollegialt lärande
  • Fokus: lärandeobjektet
  • Variationsteori

Såhär går en Learning Study till, rent konkret (som jag uppfattat det hela):

  • Man undersöker och definierar vad det innebär att kunna något
  • Man undersöker elevernas faktiska kunnande utifrån ovanstående definition
  • Man gör antaganden om vad som är kritiskt för elevernas lärande och prövar dessa i klassrummet.
  • Man undersöker elevernas faktiska lärande/kunnande utifrån definitionen ovan. Analys/antagande av Vad som faktiskt gör skillnad för elevernas lärande?
  • Upprepa steg 2-4.

Learning study’s tre hörnstenar varur man prövar och identifierar kritiska aspekter:

  • Elevernas förståelse
  • Ämnesinnehållet
  • Undervisningen

Variationsteori används som ett hjälpmedel för att designa undervisningen, utifrån principen ”för att kunna särskilja en aspekt, måste den varieras”. Genom att öppna för en variation av aspekten i fråga skapas möjlighet till urskiljning, dvs till att lära.

Det är skillnad på att göra, erfara, upptäcka respektive lära. Det räcker förstås inte att låta eleverna erfara, det är inte alls säkert att de lärt sig. Flertalet elever som får frågan

Vilket glas med vatten dunstar snabbast?

  • det som står i kylskåpet
  • det som står ute i rummet
  • det som står under en stark lampa

Svarar helt rätt att det är det sistnämnda. MEN när man i studier följt upp deras tänkande bakom svaret angav många elever ljuset och inte värmen som orsak…

Att observera är att variation inte ska utläsas att man varierar undervisningen för att det ska vara omväxling. Variation handlar istället om att man varierar en kritisk aspekt så att den blir synlig och därmed möjligt att lära. Det handlar om ett utvecklat sätt för lärare att tänka och tala om undervisning och lärande. Det måste vara långsiktigt – men ger också långsiktiga effekter.

Vilket behov möter Learning Study:

Att få gå på djupet med att samtala om och förbättra sin undervisning, genom att se vad ens undervisning åstadkommer respektive inte åstadkommer. Därmed får man bättre verktyg att pröva vad man kan göra åt elevers svårigheter att lära. Det handlar om undervisningens återkomst och lärarens betydelse.

Learning Study behöver, enligt efterföljande diskussion, inte bygga på att extra medel tillförs – det kräver dock att arenor skapas för att diskutera ämnesundervisning och att den kompetensutvecklingstid som faktiskt finns i avtal används till just detta och inte till att administrera eller packa kartonger... Ämneslagens återkomst?

Stöd för detta finns även i Lärares yrkesetiklänk till annan webbplats:

Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning

  • bedriva och utveckla sitt arbete utifrån såväl vetenskap som beprövad pedagogisk erfarenhet
  • ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde
  • ta ansvar inte bara för att eleverna lär, utan också för vad de lär

Jag säger inte att Learning Study är ett undermedel som kommer att frälsa skolan och göra allting bra. Men det låter onekligen som att det i många fall kan tillföra viktiga pusselbitar till framtida elevers kunskapstillväxt. Enligt John Hatties Synligt lärandelänk till annan webbplats är också att lärare analyserar sin undervisning tillsammans en väldigt stark framgångsfaktor. Sätt undervisningen i centrum! God undervisning kräver god planering, uppföljning och vidareutveckling. Allt detta kräver kompetens, tid, fokus och kraft.

Rensa bland uppgifterna nu!