Forskning für alle?

Fler lärare borde forska. Om bara lärarna hängde med i den aktuella forskningen skulle allt bli bra. Alla lärare borde forska.

Liknande uttryck hörs ibland i debatten. Jag är inte alls lika säker på att det stämmer hela vägen. Däremot är jag säker på att skolan som helhet skulle tjäna på att fler lärare var tydligare med och producerade vetenskap och beprövad erfarenhet, att fler var konsumenter av aktuell skolforskning.

”Jag blir oerhört provocerad när det sägs att ’Forskning ska spridas’ som om det vore någon slags virus som sprids från den vetande till den ovetande. Vi är alla experter.” /Jan Blomgren, friskolefinansierad doktorand

Torsdagens #Skolchatt länk till annan webbplatshade tema Kompetensutvecklinglänk till annan webbplats. Jag kom in först på slutet, men frågan var förstås redan i rullning.

Jag har svårt att se mången läkare svara ”jag har inte någon som helst koll på den senaste forskningen”.

Vilket senare fick mothugg – vilket är en del i att skolchatt är så utvecklande – ”Ställde den frågan o fick återkopplingen att det finns många läkare på vårdcentraler som inte håller sig ajour m forskning.”

Och så kanske det är, min erfarenhet av vårdcentraler är ganska begränsad. Däremot har jag fortfarande svårt att se en kirurg inför en knäoperation komma undan med

”Nej, jag har inte läst på det här med titthålskirurgi utan kör på det gamla beprövade sättet (där man blir sjukskriven fyra veckor istället för tre dagar)”

Kan det ha något att göra med legitimationen? Jag vet inte, men min förhoppning är att legitimationen på sikt kommer hjälpa lärare att sätta tydligare gränser kring sitt ansvar och tydligare krav på relevant kompetensutveckling. Kanske t o m bortom de ytligt lätta begreppen produktivitet och effektivitet?länk till annan webbplats

” Legitimationen kan även bidra till att synliggöra yrkesansvaret genom att de krav som ställs på lärares respektive förskollärares kompetens blir tydligt formulerade …

Med oskicklig i sitt yrke avses att en lärare eller förskollärare inte förmår vidmakthålla sin professionella förmåga, t.ex. genom kompetensutveckling, trots insatser från huvudmannen. Det kan också innebära att en lärare eller förskollärare inte förmår leva upp till yrkesrollen. I denna ingår undervisning och sådant som hör till denna.” /Prop 2010/20:11 om införande av Lärarlegitimation

Samtidigt finns det mycken skolforskning som inte tillför verksamheten någonting alls. Om vi fortsätter parallellen till läkarna, så har hundratals läkare forskat på knäoperationer, eller snarare på hundratals olika aspekter av just knäoperationer (för att ta ett exempel). Dessa studier kan sedan vägas samman till något som kan kallas beprövad erfarenhet och/eller evidens. Det finns väldigt mycket specifik forskning, av läkare, på det som är det faktiska läkarjobbet och professionella objektet (patientens välbefinnande), väldigt lite generell forskning om ”Botande”. Jämförelsen med skolforskningen är delvis dyster, även om senaste tidens växande didaktiska forskning ger en del hopp för tillvaron.

“Evidence does not supply us with rules for action but only with hypotheses for intelligent problem solving, and for making inquiries about our ends in education.”(John Dewey).

Att Läkarsällskapet för flera år sedan uttalade sig om att man var oroad över att endast tio procent av läkarkåren nu verkar bli disputerad sätter ju också frågan i ett visst perspektiv. …

Men det finns också goda exempel, införande av karriärtjänsterlänk till annan webbplats, fler och fler forskare skriver för lärare, fler och fler för lärare intressanta avhandlingar inom skolforskningen. Mer och mer forskning görs av lärare, på det som faktiskt är relevant i lärarvardagen.

”Det är skillnad på Forskning om och på lärare och Forskning med och för lärare.” / professor Ingrid Carlgren

Ett annat positivt exempel är vågen av Edcamplänk till annan webbplats som går över landet, där Edcamp bedömninglänk till annan webbplats i Stockholm blev fulltecknat på mindre än en vecka. Intresset finns – och växer.

"Lärares kompetens, förmåga och engagemang är inte statiska egenskaper utan kan påverkas och utvecklas. Framför allt kan en väl fungerande daglig arbetsmiljö och ett professionellt pedagogiskt klimat i en skola i hög grad påverka och förbättra lärarens förutsättningar visar forskningen. Det är rektor som ska borga för en god organisation och för ett sådant fungerande och stödjande pedagogiskt klimat." /Skolinspektionen, forskningsöversiktlänk till annan webbplats

Tips: så läser du smidigt en avhandlinglänk till annan webbplats