Varför man inte ska spara sina bästa frågor till provet

Även om jag mest bloggar om kemiundervisning skulle jag misstänka att det här kan gälla alla skolämnen.

En av de stora utmaningarna i kemiundervisningen är att ge eleven ”kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle”. På lärarsamlingen på Berzeliusdagarna 2019 höll Camilla Christensson, lärarpristagare 2019länk till annan webbplats, en föreläsning om kontextbaserad undervisning som gjorde att jag själv omvärderade min kemiundervisning.

Publicerad Av

Om jag tittar på mina gamla provfrågor, så såg de ofta ut ungefär såhär:

”Litiumkloridlösning, LiCl(aq), kan användas för att mäta hur mycket blod som pumpas av hjärtat varje minut. Beräkna hur stor massa fast litiumklorid som behövs för att tillverka 1 dm³ lösning med koncentrationen 0,15 mol/dm³.”

Den första meningen i frågan fick mig att dunka mig själv i ryggen: Se här, jag tar upp kemins betydelse för individ och samhälle i min undervisning!

Men ärligt talat, den första meningen är ju bara ”fluff”. Vid provtillfället är det bara den andra meningen som är intressant för eleven: ”Beräkna hur stor massa …”. Behöver eleven verkligen en ”motivation” för att lösa provuppgiften? Behöver man verkligen testa elevens förmåga att sålla i informationen som ges? Hur många språksvaga elever tappar man då på provet, bara för att man ställer en längre fråga?

Icke desto mindre, frågan är rätt så bra. Men Camillas föreläsning fick mig att inse att det ju var det här jag ville diskutera med mina elever i klassrummet: Varför vill man beräkna hur stor massa litiumklorid som behöver vägas upp? Först tar jag ju faktiskt upp ”kemins betydelse för individ och samhälle”!

Så jag började ta några av mina bästa provfrågor och diskutera dem med eleverna på lektionen istället istället för att ge dem på provet. Här är två favoriter, som jag haft som provfrågor men som jag nu hellre diskuterar med eleverna i klassrummet.

Atlantlax, Salmo salar

Lax innehåller gott om omättat fett.

Fråga 1.

”Man säger ofta att man ska äta mycket fisk, eftersom de innehåller större mängd omättade fetter än vad annat animaliskt fett (t.ex. från ko eller gris) innehåller. Frågan är, varför är andelen omättade fetter större i fisk än vad den är i ko och gris?”

När jag hade den här frågan som provfråga i Kemi 2 blev eleverna förbannade: Frågan är svår därför att eleven måste koppla ihop både ekologi och kemi för att kunna resonera om att omättade fetter har lägre smältpunkt, vilket fiskarna behöver eftersom de lever i en kallare miljö än kor och grisar. Men när jag istället började ta upp frågan i klassrummet fick jag många elever med ”aha-ögonblick”, och eleverna fick upp ögonen för varför man ibland kallar kemin för ”den centrala vetenskapenlänk till annan webbplats”. Som en elev uttryckte det, ”nu fattar jag varför du jämt säger att biologi egentligen bara är tillämpad kemi”!

Fråga 2.

”Polyakrylamid tillverkas ur nervgiftetlänk till annan webbplats akrylamid enligt nedanstående reaktionsformel:

Syntes av polyakrylamid

Syntesen av polyakrylamid är en jämvikt som är starkt förskjuten åt höger. Men om man späder ut den i hela Hallandsåsen…

Förklara varför det kan vara en riktigt dum idé att försöka täta väggarna i tunneln genom Hallandsåsen med polyakrylamid.”

När jag tar upp den här frågan med eleverna har vi pratat om vad som händer med jämviktsreaktioner när man späder dem, och att det medför att jämvikten förskjuts åt det håll som har flest reaktanter. Med andra ord, om man späder ut polyakrylamid i en hel Hallandsåslänk till annan webbplats, så kommer det att frigöras en mängd akrylamid, och kossor kommer att dö.

Här har jag många gånger haft elever som tagit sig för pannan och sagt saker i stil med att ”men hade de ingen kemist som kunde förklara för dem vad som skulle hända?”.

Slutsatser

Att ta upp kemins betydelse för individ och samhälle i undervisningen är viktigt, kanske främst för att de allra flesta man undervisar inte kommer att bli kemister. Alla andra yrkesgrupper behöver också förstå att kemin är viktig för hela vårt samhälle. Genom att inte spara mina favoritfrågor till provet, utan istället ta upp dem med eleverna i klassrummet hoppas jag att jag gör det tydligt för eleverna att kemi inte bara är något som händer i klassrummet eller på labbet, utan något som vi äter, andas och lever med, varje dag.

Och det här tror jag är något som är viktigt att ta upp oavsett vad man undervisar i: Fysik, kemi, religion, geografi eller vad du vill. Om man vill få eleverna att förstå komplexa samband så måste man ta upp dem i klassrummet så att de kan öva sig på dem. Därför ska man inte spara sina bästa frågor till provet.

”My job is not to be easy on people. My job is to make them better.”

Steve Jobs


Magnus Ehinger

Lektor i kemi och biologi på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla