Fem saker att tänka på när du planerar dina laborationer

Kemi är ett laborativt ämne!

Är du som jag, så ägnar du kanske en tredjedel av kurserna i Kemi 1 och Kemi 2 åt laborationer. Eftersom jag dessutom flippar på klassrummet har jag frigjort så mycket tid i klassrummet att jag oftast kan börja mina andra lektioner med en demonstration av något slag.

När schemat är som allra bäst kan man själv bestämma när det passar med laboration. Ibland har man dock inte alltid sådan tur, utan måste göra en laboration helt enkelt för att det står så i schemat. Vad ska man då tänka på när man planerar sina laborationer? Här är fem saker att tänka på för att laborationerna ska bli så effektiva som möjligt.

1. Vad ska eleverna lära sig?

Även om man är tvingad av schemat att hålla laboration, måste det absolut första jag tänker på när jag planerar laborationen vara ”vad vill jag att eleverna ska lära sig?”. Vilken teori är det jag vill att eleverna bekräftar, och vad är det för kunskaper de ska få med sig? Här är det viktigt att skilja på kunskaper och förmågor, de är vitt skilda ting.

För att underlätta för eleverna bör man begränsa detta till 1–2 saker. Om eleverna till exempel ska undersöka både hur svårlösta salter bildas och hur den elektrokemiska spänningsserien fungerar i samma laboration är risken stor att de kommer att blanda samman begreppen. Bättre då att de undersöker en enda sak, och lär sig om den ordentligt.

Vad vill du att eleverna ska fokusera på? (Public domain)

Vad vill du att eleverna ska fokusera på? (Public domain)

2. Hur ser du till att eleverna fokuserar på det de ska lära sig?

En del laborationer innehåller så många moment att eleverna måste koncentrera sig mycket mer på vad som ska göras och hur det ska göras, än vad det är som händer. I de fallen, när eleverna riskerar att ”inte se skogen för alla träd”, är det viktigt att man ger rejält med tid till reflektion så att eleverna får en chans att fundera över vad det verkligen var som hände.

Då är det också bra om man kan stötta eleverna i att notera vad som händer i experimentet. Be inte bara eleverna att ta anteckningar, utan ställ frågor vid de intressanta momenten i experimentet. ”Läs av temperaturen efter att syran tillsätts, och skriv ner den.” – ”Vilken färg hade fällningen? Skriv ner den.” – ”Fotografera av tunnskiktsplattan och ange vilken av fläckarna som innehåller vilken aminosyra.”

Om experimentet innehåller mycket apparatur som kräver tid för att montera upp, eller kräver mycket handhavande av annan typ kan man också fundera på om det är bättre att göra experimentet som en demonstration snarare än en laboration. Fortfarande kan man faktiskt ha eleverna till att besvara frågor om experimentet, och till och med skriva en labbrapport.

Om experimentet innehåller stora riskmoment är det kanske bättre att göra det som en demonstration snarare än en laboration.

Om experimentet innehåller stora riskmoment är det kanske bättre att göra det som en demonstration snarare än en laboration.

3. Vilka färdigheter/förmågor ska eleverna utveckla?

Det här är alltså något helt annat än vilka kunskaper man vill att eleverna ska få med sig. Liksom med kunskaperna är det en bra idé att fokusera på endast ett fåtal färdigheter/förmågor vid varje laboration. Ska eleverna lära sig att skriva en labbrapport? Låt då detta stå i fokus, och gör ett så enkelt experiment som möjligt för att kunna få till en labbrapport med vettig diskussion.

Vid andra tillfällen kanske man vill att eleverna ska öva sig i att ställa en hypotes, analysera sina resultat eller att se ett mönster. Det är inte fel att kombinera flera av dessa, men för att själva lärandet ska bli så effektivt som möjligt bör man noggrant överväga vad man vill ha ut av ett visst labbtillfälle.

Vilka förmågor utvecklar eleverna?

Vilka förmågor utvecklar eleverna?

4. Hur ska eleverna redovisa vad de lärt sig?

Det finns många olika sätt att redovisa laborationer på, så här gäller det att se upp så att eleverna inte fokuserar på fel saker. Ska eleverna redovisa sin laboration genom att göra en film? Det är väl alldeles utmärkt, men om eleverna lägger mer tid på att göra sin film än att göra laborationen tror jag att fokus hamnat fel. Om man dessutom bedömer filmen efter hur bra/tydlig/intressant den är har kemilektionen blivit en film- och medialektion istället. (Vilket förstås inte är fel om man samarbetar med medialärarna på skolan.)

För att fokus ska ligga just på kemin och förståelse av kemin bör redovisningen istället vara så lätt att utföra som möjligt. Det kan förstås vara att skriva en labbrapport, men ännu hellre att besvara ett antal väl avvägda frågor om experimentet som utfördes. Detta lämpar sig kanske inte så bra för att sätta betyg på elevernas kunskaper, men mycket bättre för att hjälpa eleverna att lära sig det du vill att de ska lära sig.

Måste eleven alltid skriva en fullständig labbrapport?

Måste eleven alltid skriva en fullständig labbrapport?

5. Hur återkopplar du till eleverna att de lärt sig rätt?

Här är en av de saker jag verkligen, verkligen gillar med att skolan har digitaliserats. När jag för 10–15 år sedan lät mina elever skriva labbrapport, skulle rapporten i regel lämnas in senast en vecka efter utförd laboration. Sedan tog jag kanske själv en vecka på mig för att rätta och kommentera, och sedan fick eleven ytterligare en vecka på sig att åtgärda mina kommentarer. Minst tre veckor alltså, efter utförd laboration, gjorde eleven sin slutversion av labbrapporten. Då kan man fråga sig hur mycket eleven kom ihåg av experimentet, och faktiskt lärde sig något av att skriva rapporten.

För att feedback ska vara bra, måste den vara i direkt anslutning till arbetet. Med de digitala verktyg vi har på skolan kan jag kommentera elevernas rapporter inte bara direkt efter att de har lämnat in, utan många gånger också medan de håller på att skriva rapporten. Och i och med att jag flippar på mitt klassrum frigör jag också tid så att eleverna uteslutande skriver sina rapporter under lektionstid. Om eleven får i läxa att skriva den hemma kan jag aldrig vara säker på om det är eleven själv, ett äldre syskon eller en granne som skrivit den istället – och då vet jag ju inte vad eller om eleven lärt sig.

Allt det här handlar om att eleven ska utnyttja laborationerna för att lära sig något – inte för att jag ska får betygsunderlag. När mina elever skriver labbrapporter är det i regel för att de just ska lära sig hur en labbrapport är utformad, hur man drar slutsatser och analyserar sina resultat – inte att jag ska sätta betyg på deras rapport. Jag kan ju inte sätta betyg på dem innan de lärt sig hur man gör! Det får vänta till slutprovet.

”My job is not to be easy on people. My job is to make them better.”

Steve Jobs