Finbesök på lektionen

Jag gav min pappa en kemilektion i födelsedagspresent.

När jag var 5–6 år fick hela min förskoleklass komma på besök på min pappas jobb. Pappa var professor i oftalmologi, alltså ögats sjukdomar. Han visade sitt labb för oss ungar, förklarade hur ett öga fungerar, och vi fick prova på att titta i mikroskopen. Spännande för en liten knatte och för mina kompisar också! När min pappa för ett par år sedan fyllde 81 bestämde jag mig för att ge tillbaka: Pappa fick besöka mig på mitt jobb – han fick en kemilektion i födelsedagspresent.

Publicerad Av

Pappa har alltid varit intresserad av teknik, fysik och kemi även om han är läkare i grund och botten. Han har också tyckt om att undervisa – det hör ju till arbetsuppgifterna när man är professor. Jag vet också att han är mycket stolt över vad jag lyckats åstadkomma som lärare, så han blev mycket glad för presenten. Men det var då inte att jag skulle ge honom en privatlektion, utan att han skulle få hänga med på en av mina ”vanliga” kemilektioner. Själv tänkte jag också förväntansfullt att äntligen skulle han få se vad jag gör på mina lektioner, så vi bestämde en fredag i november när han skulle komma.

Mina elever var förstås också helt med på noterna. De visste om långt i förväg att min pappa skulle komma på lektionen, men också att han inte bara skulle sitta längst bak i klassrummet och titta på. Nej, han skulle vara precis som de, en elev som skulle hänga med i undervisningen och försöka förstå så gott han kunde.

Precis som eleverna hade pappa också fått i uppgift att förbereda sig inför lektionen. Jag flippar ju på mitt klassrum, och till den här lektionen skulle eleverna förbereda sig med lite termokemi: Vad händer med avseende på bindningar och energi vid olika fasövergångar?länk till annan webbplats Så det var inte bara mina elever som hade kollat på min videogenomgång innan lektionen, utan även alltså pappa.

På lektionen gjorde jag sedan precis som jag brukar, och delade in eleverna, inklusive pappa, två och två. Och sedan satte jag igång lektionen. Först demonstrerade jag skillnaden i att smälla (sätta fyr på) en heliumballong och en vätgasballong. Varför blir knallen så mycket kraftigare när man sätter eld på vätgasballongen? Vad bildas? Vad kan vi säga om entalpin för vätgas och syrgas jämfört med vatten? Jag lät som vanligt eleverna diskutera frågorna två och två, och sedan slumpade jag ut vem som fick frågan. Och, ja, pappa deltog med liv och lust i diskussionerna, och ibland fick även han frågan.

Varför ser stelningskurvan för palmitinsyra ut som den gör?

Varför ser stelningskurvan för palmitinsyra ut som den gör?

Andra halvan av lektionen tog eleverna upp en stelningskurva för palmitinsyralänk till annan webbplats, och även här kunde pappa vara med och rigga bunsenbrännare och ta upp mätvärden, även om det var några år sedan han senast stod på ett labb.

När vi åt lunch tillsammans senare på dagen uttryckte han med viss förundran hur jag hade eleverna i min hand hela tiden, och hur mycket dagens undervisning skiljer sig från när han själv gick på gymnasiet. På den tiden var det inte tal om att eleverna skulle få diskutera med varandra innan de skulle svara på lärarens fråga, utan då gällde det att kunna svara direkt. Men så är ju syftet med de ”förhör” som jag brukar hålla helt annorlunda: Jag är inte ute efter att förhöra eleverna om vad de kan, utan jag vill att eleverna ska använda det de kan för att diskutera kemi med varandra. Med hjälp av diskussionerna hoppas jag att de befäster sina kunskaper.

Alltsammans slutade med en rad trevliga lärdomar för oss alla. Min pappa fick lära sig lite mer entalpi och om Hess’ lag, och framför allt om hur undervisningen på gymnasiet ser ut idag. Själv fick jag lära mig att det går precis lika bra att undervisa 16-åringar som 81-åringar så länge de har förberett sig ordentligt inför lektionen. Och mina elever fick lära sig att man visst kan vara intresserad av kemi efter att man fyllt åttio – och till och med gå i skolan för att lära sig mer om det!

”My job is not to be easy on people. My job is to make them better.”

Steve Jobs


Magnus Ehinger

Lektor i kemi och biologi på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla