Nu slutar jag flippa på min undervisning

… i alla fall så länge vi har distansundervisning!

Min undervisning våren 2020, när vi hade distansundervisning halva vårterminen, var inget vidare. När vi kom tillbaka till höstterminen märkte jag att mina elevers kunskapsnivå hade sjunkit i genomsnitt ett helt betygssteg. Men var det bara coronans fel? Till viss del kanske det var det, men jag tror även att jag själv gjorde ett stort misstag: Jag fortsatte att undervisa som vanligt.

För mig innebär ”som vanligt” såhär: Jag har förberett alla mina lektioner med ett stort antal videogenomgångar som jag har lagt på nätet. Där vill jag att eleverna tar del av dem, helst senast kvällen innan lektionen (eller läser angivna sidor i läromedlet), så att de är väl förberedda när de kommer till skolan. Den grundläggande överföringen av information har jag alltså flyttat från skolan till hemmet.

I skolan ägnar eleverna sig åt att befästa sina kunskaper om det som de förberett sig med genom att experimentera, diskutera, skriva labbrapporter och göra övningsuppgifter – helt enkelt det som är traditionell ”läxa”. Den stora skillnaden är att i skolan blir istället med mig, läraren, som stöd.

Och det är faktiskt det här som är det centrala, och verkligt viktiga i flippat klassrum: Själva inlärningen sker i klassrummet, tillsammans med läraren. Detta gör den fysiska närvaron i klassrummet ännu viktigare än vad den är vid traditionell ”katederundervisning”, och det var häri som misstag egentligen låg.

Det finns fortfarande många som tror att flippat lärande är en form av distansundervisning eller fjärrundervisning. Inget är mer felaktigt. Väl genomfört flippat lärande kräver närvaro i det fysiska klassrummet, och när det inte längre var möjligt under nedstängningen blev det naturligtvis inte bra.

En sak som jag märkte under nedstängningen, och som jag också har pratat med eleverna om, är att det är svårt för eleverna att fokusera på undervisningen och hänga med när det är på distans. Det var helt enkelt mycket svårare för mig att aktivera eleverna under lektionerna. Sådant som man gör omedelbart i klassrummet – kastar ut en fråga, låter eleverna diskutera två och två, fångar upp igen i helklass – går visserligen att göra på distans, men när det tar 20 sekunder att dela in i grupper och en minut att få alla att samlas åter förlorar lektionen i tempo, och elevernas koncentration släpper.

Alla mina videogenomgångar ligger fortfarande kvar på YouTube, fritt att använda för den som önskar.

Alla mina videogenomgångar ligger fortfarande kvar på YouTube, fritt att använda för den som önskar.

Därför gör jag nu såhär istället. Alla mina videogenomgångar ligger fortfarande kvar på nätet, och jag uppmuntrar eleverna att förbereda sig med dem innan de kommer på min lektion. Men på min lektion blir det nu istället föreläsning, och den måste eleverna hänga med på hela tiden.

Hur gör jag för att eleverna ska vara aktiva under hela min föreläsning? Ja, jag gör så som jag gjorde när jag själv pluggade, och när jag själv började undervisa. Jag satt med läroboken och ett anteckningsblock bredvid. I anteckningsblocket skrev jag ner stödord från boken, reaktionsformler som jag behövde lära mig (eller som eleverna ska lära sig), kopierade exempel och förklaringar, och så vidare.

På min lektion utgår jag sedan från mina anteckningar, och använder dem som stolpmanus. Men jag skriver också upp alla anteckningarna på tavlan, så att eleverna också kan kopiera dem till sina anteckningsblock. På så vis hjälper jag egentligen eleven att läsa läroboken, och eleven får mer eller mindre med sig en komplett lärobok hem, fast i anteckningsformat.

Jag har fortfarande kvar alla de snabbkollar som jag vill att eleven ska besvara efter att de har förberett sig med min videogenomgång (eller läst i läromedlet). När jag har ”katederundervisning” gör jag dock så att det inte är förrän i slutet av lektionen, efter min föreläsning, som jag öppnar upp den och låter eleverna svara. Då får de också hur många gånger som helst på sig att göra den, ända tills de fått alla rätt.

Genom att vända tillbaka på mitt klassrum hoppas jag att jag bättre kan hjälpa eleverna ta till sig materialet, och hålla dem aktiva på min lektion. Nackdelen är förstås att nu delar jag bara ut läxuppgifter att göra, och hoppas att eleverna klarar av att lösa dem hemma, på egen hand.

Du som har läst såhär långt har säkert också förstått att jag inte på något sätt övergett tanken med flippat klassrum, utan kommer att återgå så fort möjligt. Men man måste anpassa sin undervisning efter rådande omständigheter, och så länge vi har distansundervisning igen tänker jag inte flippa på mitt klassrum. Frågan är bara om jag gör rätt den här gången.

Jag antar att det får tiden utvisa – eller kanske helt enkelt nästa prov.

Med detta ber jag också att få tacka för mig som ämnesspanare på LR. Man har beslutat att avveckla ämnesspanarna, och kommer istället att stötta undervisande lärare på andra sätt. Men jag själv slutar ju inte att blogga på egen hand för det. Välkommen till min undervisningssajtlänk till annan webbplats, så ses vi där istället!

"My job is not to be easy on people. My job is to make them better."

Steve Jobs


Magnus Ehinger

Lektor i kemi och biologi på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla