Utöka läsarenan i både tid och rum

Knäcka läskoden - bland det häftigaste vi kan uppleva

Att knäcka läskoden är bland det häftigaste vi människor kan uppleva. Den som knäcker läskoden kliver in i en ny värld som aldrig blir den gamla lik. Men det är samtidigt människans första riktigt stora utmaning. Något som kräver mer än bara naturlig utveckling. Att knäcka läskoden kräver förkunskaper, förutsättningar och en stor del djävlar anamma. 

På SETT-dagarna i april ska jag visa hur vi på Grantomta Montessori har utökat läsarenan i både tid och rum, genom att komplettera traditionell läsinlärning med läsande förebilder och med barns önskan att få leka och använda lärplatta. Min förhoppning är att föreläsningen ska ge inspiration, kunskap och idéer om hur vi kan arbeta med sagor och digital lärandelek på förskola, skola och fritids. I den här bloggen tänkte jag ge ett smakprov.

Hur jag arbetar med traditionellt läsinlärning kan ni bland annat läsa i bloggen 5 steg – När bokstäverna känns som rena rama grekiskan. Vad som skapar läsglädje och drivkraften hos barn att vilja lära sig läsa har jag skrivit utförligare i bloggar som "Ett maraton att bli en läsare" och Läsande förebilder på skoltid – Ett läsande fritids.

För att ens vilja lära sig att läsa behöver barnet förstå varför hen ska läsa. Barnet behöver förstå att läsning är en källa till glädje, upplevelse och kunskap. Dessutom behöver hen ha de förkunskaper och verktyg som används vid läsning. Men viktigast av allt är att eleven vill lära sig att läsa. Att hen har läsglädje.

Läsande förebilder

Förståelsen och viljan kommer av att barnen växt upp i en miljö där läsning och berättande är naturliga inslag i vardag. Där barnet är omgivet av läsande förebilder som läser högt och som visar att de gärna läser för att få njutning i livet. Läsande förebilder kan finnas överallt i barnets vardag, föräldrar och inte minst förskole- och fritidspersonal. 

Läscoacher

Förmågan att läsa och förkunskaper för läsning kommer av att barnet växer upp i en miljö där samtal och lek med språket är naturliga inslag i vardagen. Där barnet är omgivet av läscoacher som samtalar om berättelser, leker med språket och som finns vid barnets sida när hen ska erövra sin första riktigt stora utmaning i livet. Alla vuxna som finns runt barn och elever är viktiga läscoacher, föräldrar, lärare och självklart fritidspersonal.

Läsande förebilder och läscoacher

Barnen på Grantomta träffar sina första läsande förebilder och läscoacher redan på förskolan. De läsande förebilderna och läscoacherna byts visserligen ut vid förskolestart, men de finns vid barnets sida under hela resan från förförståelse till kodknäckning och läsare.

Eftersom SETT är en teknikmässa, kommer jag i min presentation fokusera på hur de våra läsande förebilder och läscoacher har utökat läsarenan med digitalteknik som komplement till förförståelse, kodknäckande och läsglädje. 

Sedan i höstas har vi använt en app, som komplement till traditionella språklekar för förförståelse, kodknäckande och lästräning. Syftet till spelandet har legat på två dimensioner, antingen har spelet varit ett aktivt komplement eller ”bara” en lärandelek. Vilket syfte respektive barngrupp har haft har berott på barngruppens förutsättningar och behov.

Aktivt komplement

Vid aktivt komplement har eleverna använd samma I-pad vid varje speltillfälle och spelat i en egen värld. Därmed har vi kunnat följa barnets spelstatistik och språkutveckling utifrån spelandet. Det har framför allt varit 5-årsgruppen på förskolan och barnen i förskoleklass som haft egna världar. Dessutom har vi inom elevhälsan använt appen med elever som behöver extra hjälp eller omstart på sin läsutveckling

Lärandelek

I åk 1 och på fritids har eleverna spelat för att det är en lärandelek. När eleverna spelar för att appen är en lärandelek kan de spela på olika I-pads och dela världar med varandra. Dessa världar har vi döpt till fantasinamn, som till exempel Läslingarna i appen.

Spelar för att det är roligt

I artikeln ”Små barn med surfplattor lär sig inte vad de vuxna tror”, forskning.selänk till annan webbplats berättar Malin Nilsen, utifrån sin avhandlingen Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolanlänk till annan webbplats att barn inte använder appar för att de vill lära sig någonting eller förbereda sig för framtiden. De gör det för att det är roligt. Varför detta skulle vara en nackdel för barnets språkutveckling har jag svårt att se. Det som är roligt fortsätter man gärna med. Vill barn leka med språket kommer hen förr eller senare att tillgodogöra sig de förkunskaper som behövs för att knäcka läskoden. Dessutom är leken en arena som utvecklar barnet på fler plan. I leken är barnet tryggt och kan reglera sitt eget lärtempo. Den här appen är för övrigt uppbyggt så att barn kan samspela tillsammans, de kan observera eller styra, men framför allt lära av varandra. 

I samma artikel kan man också läsa, 

”Bäst blir det när barnen jobbar tillsammans, menar Susanne Kjällander. När de skapar med både digitala och analoga verktyg. Eller om det barnen gör på skärmen smittar av sig i den fysiska verkligheten, att de till exempel iscensätter ett digitalt spel.”

Utökad läsarena med läscoacher på förskola och fritids

Det är här som alla läscoacher på förskolan och fritids kommer fram som ess i leken. Det finns en arsenal av roliga och rörliga språklekar som kan lekas under barnet hela dag, ute som inne. Varför inte gå ut och ”sluka” bokstavsljud som "Läslingarna" eller laborera med deras namn som A gör här?

Läsarenan är utökad i både tid och rum…😉

Mer om hur spelet går till och hur vi har lagt upp arbetet berättar jag på mässan. Hoppas vi ses! 


Maria Björsell

Speciallärare samt lärare i SO, matematik och svenska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla