Nybörjarläsaren

- läsverktyg, läsmiljö och läscoacher

Hur ska vi göra för att få nybörjarläsare att fortsätta vilja läsa?

I stort sett lär sig ”alla” elever att läsa. Det är först därefter som den riktigt stora utmaningen kommer. I kodknäckarstadiet är elevens motivation stor och målet ganska tydligt. Det är när hen väl gjort detta och börjat läsa själv som prövningen kommer. Då kanske hen till och med behöver ännu mer stöd i sin lästräning. Och det är nu den stora pedagogiska utmaning kommer.

Hur vi får nybörjarläsare att fortsätta vilja läsa?

I nästa vecka ska jag prata på en inspirationskväll för lärare. Temat för kvällen är Nybörjarläsaren. I den här bloggen tänkte jag berätta om några tankar jag har kring dessa och hur vi får våra nybörjarläsare att fortsätta vilja läsa.

Att bli en läsare är en av de riktigt stora utmaningarna våra elever utsätts för. För att lyckas behöver nybörjarläsare en bra start i sin läsutveckling, vilket kräver goda strukturer och att många vuxna mobiliseras. De pedagogiska strukturerna som behövs bygger på frågor som,

  • Hur hjälper vi nybörjarläsaren att förstå det hen läser?
    - Lässtrategier som läsverktyg
  • Vad kan nybörjarläsaren läsa?
    - Utgå från elevens intressen och läsförmåga. Ta gärna hjälp av bibliotekarier på skolbiblioteket eller på biblioteket. Det finns en uppsjö av böcker. På inspirationskvällen presenteras några…
    😉
  • Vilka kan läsa med nybörjarläsaren?
    - Fritidspersonal och föräldrar som läscoacher
  • Var/När kan vi läsa med nybörjarläsaren?
    - Förutsättningar för bra läsmiljö.

Lässtrategier som läsverktyg

En av de stora utmaningarna vid lästräning är att lyckas både avkoda orden och förstå innehållet. Nybörjarläsaren behöver därför mycket stöd och bekräftelse på att hen läser rätt. Därför är coachande lässamtal lika viktiga som själva lästräningen. Det är i dessa samtal och genom att läscoachen demonstrera olika strategier som nybörjarläsaren får verktyg för läsförståelse. Som läscoach kan man tänka på,

  • Innan ni börjar läsa en bok eller ett kapitel kan eleven förutspå handlingen.
  • Medan eleven läser kan ni reflektera över inre bilder och stanna upp vid svåra ord.
  • När eleven blivit mer van vid egen läsning kan hen också reflektera över sådant som inte står direkt i texten och göra inferenser.
  • I slutet av boken eller kapitlet kan eleven sammanfatta innehållet och reflektera över bokens budskap.

”Lässamtal är extra viktigt för de nybörjarläsare som är ovana att lyssna på böcker. Dessa elever riskerar nämligen att inte reflektera över saknaden av läsförståelse. De kommer lästräna för att pedagogen säger åt hen att göra det, inte för att få läsupplevelse, vilket gör att läsglädjen uteblir. ”

Fritids och föräldrar som läscoacher

Forskning visar att den bästa lästräningen sker en till en, eftersom nybörjarläsaren behöver mycket stöd. Det betyder att hen behöver vara omgiven av flera läscoacher än sin klasslärare. Dessutom behöver nybörjarläsaren mer tid än skoltimmarna. Studier av bland annat Ingvar Lundberg visar att det behövs ca 5000 timmar för att bli en läsare och då räcker ju skoltiden inte till. Här har fritidshemmen en mycket viktig kompensatorisk roll. De kan både stötta nybörjarläsaren och skapa lugn miljö för egen läsning. Som läscoach på fritids kan det vara extra viktigt att hjälpa eleven att reflektera kring sina behov. I bloggen läsande förebilder på skoltidlänk till annan webbplats går det att läsa mer om mina tankar kring ett läsande fritids.

I den bästa av världar läser barnen även utanför skolan. Tyvärr visar medierådets senaste undersökning (Unga och medier 2019länk till annan webbplats ) det motsatta. Endast 16% av våra 10 åringar läser utanför skolan och ännu färre ungdomar. Detta beror i stort sett på att läshungern uteblivit när lästräning och läsförståelse känts meningslös. Om vi lyckas mobilisera föräldrar eller andra vuxna kring nybörjarläsaren skapar vi ytterligare en läsarena för nybörjarläsaren, hemmet. Därmed bäddar vi för en bättre start i läsutvecklingen.

Föräldrar som vill vara läscoacher hemma kan ta hjälp av tre ledord:

  • Uppmuntra
    - Samtala om det som barnet läser. Skapa gemensamma läsrutiner.
  • Utmana
    - Sätt delmål och belöna god prestation.
  • Utforska
    - Hitta bra böcker. Lyssna på talböcker och radioteater tillsammans.

Mer om detta kan ni läsa på härlänk till annan webbplats.

Förutsättningar för läsmiljö

Det är också viktigt att se över läsmiljön och olika förutsättningar för lästräning. Hur skapar vi tillräckligt med tid och hur gör vi så att det inte går för långt mellan gångerna? Dessutom kan det vara bra att reflektera kring,

  • Hur vill nybörjarläsaren läsa? Vill hen läsa för sig själv i ett tyst rum eller ihop med en pedagog? Eller kanske med kamrater?
  • Var vill nybörjarläsaren läsa? Vill hen sitta vid ett bord, i en soffa eller ligga på golvet?
  • När på dagen passar lässtunden bäst?

Att skapa förutsättningar med ”en till en undervisning" kan kanske kännas som ett drömscenario i dagens skola. Misströsta inte! Självklart fungerar även små homogena läsgrupper bra för nybörjarläsaren. I dessa grupper finns faktiskt en egen styrka, då lässamtalen och dialogen mellan eleverna blir ett riktigt bra verktyg för framtida läsning och byggande av läshunger. I bloggen delad glädje är dubbel glädjelänk till annan webbplats berättar jag hur dessa lässamtal kan byggas upp.

”Med rätt förutsättningar och stöd kommer nybörjarläsaren få läshunger, en av våra viktigaste demokratiska förutsättningar. Läshunger är ju ett redskap som ger möjligheter att bryta sociala mönster och ta kontroll över framtiden.”


Maria Björsell

Speciallärare samt lärare i SO, matematik och svenska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla