Vad pratar man egentligen om på forskarkonferenser?

För er som inte deltagit i liknande tillställningar så kan det kanske vara intressant att veta att det är mycket speciella förhållanden och kräver sin planering.

Publicerad Av

Jag fick för ett par veckor sedan möjligheten att delta i en internationell forskarkonferens. ”SITE - 2012länk till annan webbplats”, vars huvudtema var IT i lärarutbildningen. Konferensen ägde rum i Austinlänk till annan webbplats, Texas – ”the weird city” - och visade sig vara ett eldorado för oss som är intresserade av IT och skolfrågor.

1200 deltagare från 50 länder och över 1500 olika presentationer.

En vecka med fyra dagliga 90-minuterssessioner. Varje session hade 14 parallella seminarier med tre forskarpresentationer i varje. Till det ska läggas dagliga keynote-talare och flera symposier/debatter…

Som ni förstår gäller det att ha tungan i rätt mun, läsa programmet noggrant och försöka att plocka russinen ur den enormt intressanta och välsmakande forskarkakan.

Låt mig ta några exempel: ”ICTs and Teacher Education - Global Trends and Challenges” – där Marian Patru från Unesco visade med all önskvärd tydlighet att, trots att premisserna ser olika ut, brottas man världen över med liknande problem när man vill integrera IT i lärarutbildningen. Lärarutbildningen, som man vill ska ligga i framkant av utvecklingen, släpar ofta efter och det är i själva verket ute i skolorna det stora och intressanta utvecklingsarbetet sker. Ett annat exempel är föreläsningen där Larry Johnson från Horizon Report länk till annan webbplatspåminde oss om hur tekniken med ojämna mellanrum gör sitt intåg i skolan, och alla inbillar sig att det ska revolutionera undervisningen. Men oavsett vad alla teknikdeterminister förfäktar, så kan inte tekniken i sig förändra undervisningen. Det är det lärare som gör.
Johnson exemplifierade också ur den senaste Horizon-rapporten och varnade för hur eftersläpningen inom utbildningen kan vara förödande; ”Our strategic planning is based on a world that no longer exists”.

Det ämnesområde som tilldrog sig flest forskarpresentationer (över 80 olika) under veckan (däribland min egenlänk till annan webbplats) var den teori/ramverk som kallas TPACK länk till annan webbplats. Denna teori som bygger på Schulmanslänk till annan webbplats (Shulman, 1986) teorier om vad som egentligen ryms i begreppet lärarkompetens. Shulman menade, enkelt uttryckt, att det som utmärker en specifik lärarkompetens är förmågan att integrera ämneskompetensen med en den pedagogiska kompetensen.

I TPACK har Mishra & Koehler lagt till ”teknisk kompetens” till Shulmans idéer. Att förstå vad som krävs av en lärare i en tid av digitalisering och teknikskifte anser de är en oumbärlig pusselbit i en modern lärares kompetenskarta. Värt att fundera på.

Slutligen vill jag meddela att de har enormt stora Frozen Margaritas i Texas. But that’s another story…

Källa: http://tpack.org


Martin Tallvid

Gymnasielärare i Samhällskunskap, lektor och filosofie doktor. Forskar kring pedagogik, IT och Internet.

Mejla