Intresseföreningen för vux-lärare – vilka är vi?

I det här blogginlägget ska vi fyra som för närvarande utgör Intresseföreningen för vux-lärare – Sanna, Martin, Sara och Petter – passa på att presentera oss.

Publicerad Av

Intresseförening – vad är det?

Allra först något om ordet ”Intresseförening”. En ”förening” på fyra personer låter kanske inte så imponerande i fackliga sammanhang. Har inte LR fler än 4 personer som är engagerade i vux-frågor? Jo, naturligtvis! Ni är flera tusen medlemmar med detta engagemang!

När Lärarnas Riksförbund talar om de nya intresseföreningarna avser vi dock inte föreningar i den traditionella bemärkelsen, d.v.s. sådana som bildas underifrån av medlemmar som sluter sig samman. Istället avses en grupp individer som, efter intresseanmälan, har utsetts (för en begränsad tid) av LR:s Förbundsstyrelse på uppdrag av Förbundsmötet. Ett annat ord skulle kunna vara forum (som dock inte kändes aktuellt eftersom LR nyligen lade ner sina gamla forum), utskott eller arbetsgrupp.

Man kan alltså inte ”gå med” i Intresseföreningen genom att höra av sig till oss. Däremot är vi förstås väldigt intresserade av att få in synpunkter från er runtom i landet. Vad ni tycker och tänker om ert arbete på vux, era behov från både arbetsgivare och fackförbund, och huruvida vi fångar upp detta på ett bra sätt.

Man bör nog också passa på att förtydliga vad som avses med ”vux-lärare” i vår intresseförenings namn. Det finns många former av studier för vuxna i vårt land, och i nästan alla har Lärarnas Riksförbund medlemmar bland lärarna. Vi har folkhögskolor, yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Med begreppet ”vux-lärare” i vår intresseförening avses dock enbart lärare som arbetar i kommunal vuxenutbildning (sfi, grundläggande kurser, gymnasiala kurser eller komvux som särskild utbildning), där den riktigt stora volymen LR-medlemmar återfinns. Studie- och yrkesvägledare inom kommunal vuxenutbildning hittar sin intresseförening i den som redan sedan tidigare finns inom förbundet.

Våra viktigaste frågor

Det finns väldigt många frågor som är viktiga för vux-lärare, både när det gäller bättre villkor och när det gäller utveckling av professionen. Det finns ingen gräns för hur många frågor vi i Intresseföreningen kan försöka jobba med. Samtidigt har vi enats om att några är viktigare än andra och måste prioriteras.

Vi ser att entreprenader och auktorisation är något dåligt för såväl elever som för våra medlemmar. Lärarnas arbetsvillkor och professionella yrkesfrihet blir den valuta som företagen förhandlar med i sina anbud, och besluten fattas ofta utan förståelse för läraryrkets och lärandets komplexitet. Förbundets beslut att detta måste fasas ut från den kommunala sektorn är helt rätt. Tyvärr ser vi inte att utvecklingen går i vår riktning i den här frågan just nu, när Komvux i december 2020 undantogs från utredningsdirektivet för ett statligt huvudmannaskap över skolan och det samtidigt tillsattes en utredning om (kommunal) sfi-peng. Förbundet måste fortsätta påpeka för staten att den inslagna vägen är fel väg att gå, samtidigt som det är det vår uppgift som förbund att öka den fackliga pressen på framförallt de privata företag som avser lägga anbud.

Den andra frågan vi identifierar som avgörande just nu är, kanske lite slarvigt uttryckt, kontinuerlig antagning. Vi menar alltså detta att en pågående kurs med befintlig elevsammansättning har intag av nya elever flera gånger per år, ibland så ofta som en gång i månaden. Vi menar att detta sätt att organisera vuxenutbildning leder till att läraren tvingas fatta didaktiska beslut som inte är de bästa utifrån elevernas lärandebehov, men som måste fattas för att det ska fungera att bedriva undervisning för alla individer i gruppen.

Som ett tredje område har vi identifierat området vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskapen på området är för tunn (vilket vi inte har så stor makt att påverka), men än värre är att vi inte anser att den vetenskap som faktiskt finns används som grund för politiska beslut som fattas. Istället är det national- och kommunalekonomiska hänsyn som väger tyngst, samt kortsiktiga åtgärder i den migrations- och integrationspolitiska ”maktkampen”.

Sanna Hillerdal

Jag undervisar i engelska och samhällskunskap på både grundläggande och gymnasial nivå på vuxenutbildningen i Strängnäs kommun. Jag är även huvudskyddsombud i kommunen samt skyddsombud lokalt på min arbetsplats. På grund av mitt fackliga engagemang så har det blivit naturligt att fundera i vidare banor och kring förutsättningarna för hela vuxenutbildningen. Därför var det ett givet val att söka till intresseföreningen för Vux-lärare.

Jag är väldigt intresserad av vuxenutbildningens framtid i relation till samhällsutvecklingen då jag ser att dessa går hand i hand. En ständigt föränderlig elevgrupp och politiska svängningar påverkar det professionella utövandet och ibland även hur kommuner väljer att utforma verksamheten. Här har vi en möjlighet att påverka och verka för att dessa förändringar blir mer hållbara och vetenskapligt förankrade.

Martin Turesson

Jag undervisar engelska på gymnasienivå på kommunala Värnamo Vuxenutbildning, där jag också är lokalombud.

Villkoren för elever och lärare inom vuxenutbildningen förändras ständigt. Det var också villkorsfrågorna som gjorde mig fackligt aktiv.

Under några år drev vi ett nätverk inom mitt LR-distrikt för lokalombud och skyddsombud på kommunala vuxenutbildningar i länet. Engagemanget utmynnade i ett stort antal motioner till LR:s kongress 2016. Vi tyckte att förbundets utbildningspolitik på Vux-området var för dåligt uppdaterad på förändringarna som hade skett, och kongressen gav oss rätt! Efter kongressen fick jag förtroendet att fungera som referens för förbundets utredare och ombudsmän i deras arbete med kongressbesluten. Detta var roligt och givande och ledde till fortsatt engagemang (bl.a. motioner till kongressen 2020). I vintras fick jag frågan om att vara sammankallande för den nya Intresseföreningen för vux-lärare, och tackade ja.

Den allra viktigaste frågan för mig är att få bort entreprenaderna (och auktorisationerna). Detta skulle visserligen inte lösa vuxenutbildningens alla andra problem, men det tar bort en fundamentalt osund prismekanism från vuxenutbildningen. Mer om vår syn på denna fråga kan ni läsa ovan.

Sara Pargell

Jag undervisar i svenska som andraspråk på grundläggande nivå på Göteborgs stads Komvux i egenregi, Studium, där jag också är lokalombud.

De senaste två åren har jag engagerat mig för komvux i egenregi och mot dåliga upphandlingar och hot om auktorisation. Det sistnämnda lyckades mina kollegor och jag genom vårt agerande faktiskt bidra till att stoppa.

Varför har jag då sökt mig till intresseföreningen? Snart sagt varje nytt utspel från politiskt håll under de senaste 20 åren har handlat om hur vi ska få fler elever genom systemet snabbare. Inte vad de lär sig under den tid de befinner sig där. Inte vad de faktiskt kan när de kommer ut. För mig är tanken på att en förändring är möjlig det som håller mig kvar i yrket. Jag tycker att det är självklart att vi som fackförbund inte bara försöker lindra skadeverkningarna av dåliga politiska beslut utan också verkar för att andra beslut fattas.

Petter Kraftling

Jag undervisar biologi, kemi & naturkunskap på gymnasienivå på kommunala vuxenutbildningen i Örebro, där jag också är skyddsombud och biträdande lokalombud.

Under de snart 13 år jag arbetat inom vuxenutbildningen har jag ofta upplevt oss som en bortglömd skolform. Ofta bortglömd i kommunens fortbildningsinsatser. Bortglömd i avtal och villkorsfrågor. Av förvaltning ibland sedd som en arbetsmarknadsåtgärd snarare än en skolform. Jag har försökt motverka detta så gott jag kunnat i de olika roller jag haft i yrkeslivet. Som lärare & förstelärare, i egenskap av lokal- och skyddsombud, som föreningsombud för kommunförening och som ledamot i LR:s forum för matematik och naturvetenskap. Jag hoppas nu kunna fortsätta verka för vuxenutbildningens bästa inom ramen för intresseföreningen för vuxenutbildning.

Mina hjärtefrågor är avtal och villkorsfrågor. Vuxenutbildningen är en skolform där lärare ofta har semestertjänst. Många av de delar i avtalsrörelser som handlar om arbetstid och arbetsvillkor lämnar tyvärr oss i skymundan när allt handlar om Bilaga M. Jag ser också fortbildning och forskning som ett prioriterat område. Alltför många studiedagar jag varit på har haft en grund- och gymnasieskolekontext som svårligen kan appliceras på mina elevers studiesituation.

Mer inom ämnet


Martin Turesson

Lärare. Undervisar vuxna i engelska och samhällskunskap på gymnasienivå. Ledamot i intresseföreningen för Vuxlärare.

Mejla