Arbetsro i klassen (del 2)

I mitt förra blogginlägg del 1 beskrev jag hur jag genom positiv förstärkning och tydliga förväntningar försöker skapa lugn och arbetsro i mina klasser. Jag brukar också använda mig av ytterligare några knep, vilka jag tänkte berätta om i detta inlägg.

Dessa knep brukar vara till mycket hjälp i de lågstadieklasser jag har arbetat i.

Tydlig början/avslut på skoldagen

Det allra viktigaste att tänka på är att hålla en tydlig, återkommande struktur på skoldagen och lektionerna. Det kan t.ex. vara genom att varje dag börja och avsluta dagen på samma sätt. Jag brukar börja skoldagen med att eleverna ställer upp på led utanför klassrummet. Vi säger sedan god morgon genom att ta i hand och ha ögonkontakt. När eleverna satt sig på sina platser läser de tyst en stund. Efter det går vi igenom schemat för dagen och sedan sätter skolarbetet igång. Vi har också rutiner för hur vi avslutar skoldagen. Då brukar eleverna ställa sig bakom sina stolar, sjunga en avslutningssång och säga tack för idag.

Strukturerade lektioner

Jag brukar också inleda och avsluta lektionerna enligt en återkommande struktur. När eleverna kommer in till lektionen ska de sätta sig tysta på sina platser och läsa instruktionen på smartboarden. Där står det vad lektionen ska handla om, vad eleverna förväntas ha gjort/lärt sig när lektionen är slut och vad vi ska börja lektionen med. Sedan har vi genomgång och när genomgången är klar ställer vi klockan så eleverna vet hur lång tid de har på sig att klara av sina uppgifter. När det är ca 5 minuter kvar av lektionen går vi igenom och utvärderar målen. Har du lärt dig det du skulle på lektionen? Har du hunnit med det du skulle göra? De elever som inte hunnit klart får hjälp med att planera när de ska hinna med arbetsuppgifterna, t.ex. senare under skoldagen eller på fritids.

klocka

Lyssna aktivt

Redan första skoldagen i åk. 1 brukar jag börja träna eleverna i att lyssna aktivt. Jag brukar börja med att introducera det hela som en lek. När jag säger ”ögonen på fröken” ska de lägga händerna i knät, titta på mig och vara tysta. Så fort jag vill ha elevernas uppmärksamhet, säger jag kommandot. Här använder jag mig av positiv förstärkning genom att ge mycket beröm när eleverna gör rätt.

Bestämda platser och grupper

Det här kan tyckas vara en självklarhet men är samtidigt viktigt för att eleverna ska känna trygghet i klassrummet. Det är alltid vi vuxna som bestämmer var eleverna ska sitta i klassrummet och i matsalen. Det är också vi som bestämmer vilka elever som ska arbeta tillsammans, gå tillsammans etc. När vi delar in grupper har vi tydliga regler om att ingen ska visa, varken positivt eller negativt, vad de tycker om indelningen.

Pratlektioner/tystlektioner

Jag brukar också berätta för mina elever att vi har olika sorters lektioner. Det finns pratlektioner, då det är meningen att de ska samarbeta, diskutera och arbeta tillsammans med andra. Det kan t.ex. vara då vi jobbar med problemlösning, grupparbeten eller laborationer. Sedan har vi också tystlektioner då det ska vara tyst i klassrummet. På tystlektionerna är det meningen att man ska arbeta enskilt men det är alltid tillåtet att fråga en kompis om hjälp under förutsättning att man gör det så tyst som möjligt. Många arbetsplatser med kontor byggs nu för att medarbetarna ska välja olika typer av arbetsplatser beroende på vad de ska göra, prata i telefon, småprata, ha ett möte eller arbeta tyst. Det kallas aktivitetsbaserade kontor. I skolan har vi sällan de möjligheterna men vi som vuxna kan skapa variation på detta sätt istället.

Kaos eller struktur i skolan

Många som läser om skolan tror kanske att den svenska skolan är en miljö i kaos. Det är mycket möjligt att det finns skolor, klasser och elever som har det så. De flesta som arbetar i skolan är nu i alla fall medvetna om betydelsen av att sätta tydliga mål och förväntningar på eleverna. Att arbeta med tydlighet och struktur kan verka tråkigt och fantasilöst och visst kan det kännas så ibland. Men min upplevelse är att det framför allt är vi vuxna som upplever det så. Eleverna däremot brukar trivas och uppskatta det lugn som ett strukturerat arbetssätt ger. Dessutom brukar arbetssättet också ge motiverade elever som arbetar aktivt på lektionerna.