Använd hjärnan rätt med tysta genomgångar

För någon månad sedan publicerade tidningen Svenska Dagbladet en serie artiklar kallade Med hjärnan i undervisningen”länk till annan webbplats.länk till annan webbplats Tanken var att visa och berätta hur forskning utifrån hjärnan och lärande har fått dem att förändra sitt sätt att undervisa.Själv läste jag artikelserien med stort intresse och fastnade framför allt för artikeln om den brittiske matematikläraren Craig Barton.

Craig var, enligt artikelförfattaren, en av Storbritanniens mest hyllade matematiklärare och arbetade även som läroboksförfattare och nationell rådgivare i utbildningsfrågor. När han började läsa på om vad forskningen säger om hjärnan och inlärning insåg han att han gjort ”det mesta fel”. Tidigare hade han fokuserat på att göra lektionerna roliga och intressanta och om eleverna inte nådde önskat resultat var det för att de inte ansträngde sig tillräckligt. Nu insåg han att han var tvungen att förändra sin undervisning utifrån sina kunskaper kring hur hjärnan fungerar. Några av sakerna han fokuserade på var tysta genomgångar, återkommande prov, automatiserad utantillinlärning och avskalade miljöer. Lektionerna fokuserade på inlärning, inte på att eleverna skulle ha roligt. ”Jag brukade tänka att om du motiverar eleverna, då kommer de bli framgångsrika. Men det är faktiskt tvärtom. Det är när de har nått framgång som de blir motiverade.”

Oavsett om vi delar Craigs uppfattning att kunskap ger motivation eller det omvända finnas det stöd i forskning och fungerar för honom som prisbelönt lärare. Det är därför värt att testa. Jag har funderat mycket över artikeln och på hur jag kan använda dessa grepp i min undervisning, Det som kanske är mest nytt för mig är tysta genomgångar. Tanken att hjärnan tar till sig mest kunskap när den inte behöver fokusera på både att lyssna låter både klokt och rimligt. Frågan är bara hur jag rent praktiskt ska få till detta i min lågstadieklass? Eleverna har svårt nog med att bara sitta stilla och lyssna vid genomgångar idag. Hur ska de lyckas om jag inte använder min röst som hjälpmedel?

Det jag, efter lite tankemöda, kommit fram till är att göra en film av genomgången. Jag har tidigare använt mig av instruktionsfilmer i undervisningen och min erfarenhet är att eleverna, även i de oroligaste grupperna, enklare kan ta till sig instruktioner när de ser dem på film. Skillnaden denna gång är att filmen till största delen ska vara tyst, framför allt när de viktigaste momenten gås igenom. En annan fördel med en film är att eleverna kan titta på den flera gånger om de behöver. De kan också gå tillbaka och titta om de arbetar med uppgifter och känner att de behöver en repetition för att förstå.

Jag har gjort ett försök och använt en film med tyst genomgång i en 6:a på skolan, vilket gick bra. Nu tänker jag testa och se hur det fungerar för mina lågstadieelever. Mina elever går i åk. 3 och efter sportlovet ska de göra nationella prov i både svenska och matematik. Om vi tittar på resultat från tidigare år har många elever (både på min skola och nationellt) haft problem med den delen som behandlar ”skriftliga räknemetoder”. Jag har därför tänkt att vi ska träna extra på dessa och då passar det att använda en film med tyst genomgång. Vill du titta och använda filmen finns länken längst ner i inlägget. Filmen har jag gjort i appen Educreations. Det ska bli väldigt spännande att se hur det fungerar

Sist, men inte minst, vill jag dela med mig av ytterligare en produkt av Craig Burtons idéer. Förutom att berätta om sin undervisning ger han några enkla tips på hur föräldrar kan hjälpa sina barn i matematik. Jag som har en förkärlek till att göra affischer och stödmallar kunde inte låta bli att göra just en affisch med Craigs råd. Så här blev den: 

Här kan du ladda ned material

Så här hjälper du ditt barn i matematik. Foto: Mia Kempe


Maria Kempe

Grundskollärare 1–7 som undervisar i svenska, matematik, no, so och engelska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla