Vicka för kollegan (del 1)

Tips på uppgifter när du får en oväntad lektion.

Detta är det första inlägget (av två) där du får förslag på uppgifter att använda när du måste ändra din planering.

Publicerad Av

I läraryrket ingår mycket. Vi ska vara planerade, strukturerade samtidigt som vi ska vara flexibla och spontana. På senare år upplever jag att spontaniteten och flexibiliteten blivit en större del av mitt jobb. Jag får oftare tänka om i min planering, ändra lektioner och upplägg eftersom verksamheten kräver det. Det kan t.ex. handla om att jag måste ändra mitt schema för att täcka upp för sjuka kollegor eller resurspersoner som plötsligt försvinner från min undervisningsgrupp. Detta är något jag upplever påverkar både mig, min undervisning och mina elever.

Självklart lär sig alla mest och mår bäst av strukturerad undervisning. För att underlätta och undvika onödig stress har jag därför planerat för det oförutsedda. Jag har strukturerat upp fyra olika lektionspass jag kan använda om jag plötsligt måste eller bara vill ändra min planering. Dessa lektioner är sådana jag vet brukar fungera i de flesta grupper och i detta inlägg kommer jag att dela med mig av två av dem. Varsågod, här är några ess att ha i rockärmen om du t.ex. ska vicka för en kollega eller bara behöver en rolig uppgift.

1. Titta på och bearbeta filmatiseringar

I det centrala innehållet för svenska står det att eleverna ska få träna på att tyda budskap i olika texter. Ibland kan dock vara både skönt och lärorikt att öva detta genom att titta på filmatiseringar av texter istället för att läsa. Framför allt underlättar det och förenklar för många elever att också visuellt få en förklaring till det som händer. Många av våra klassiska barnböcker finns filmatiserade och du hittar några av dem på öppet arkiv. Där finns t.ex. filmer eller serier efter böcker av Laura Trenter (Det brinnerlänk till annan webbplats) och Astrid Lindgren (Vi på saltkråkanlänk till annan webbplats, Madickenlänk till annan webbplats och Mästerdetektiven Blomkvist).länk till annan webbplats Dessutom kan du hitta flera julkalendrar med kända barnboksfigurer (bl.a. Sune, Pelle Svanslöslänk till annan webbplats och Ture Sventonlänk till annan webbplats).

Jag har sammanställt några frågor som går att använda till att bearbeta handlingen i filmen. I sammanställningen finns flera generella frågor som går att använda till de flesta filmer. Tanken är att läraren (eller eleverna) väljer ut en eller flera av frågorna som sedan eleverna får besvara, skriftligt eller muntligt. Ett tips är använda EPA (enskilt, par, alla) när ni använder mallen. Eleverna får först fundera och skriva ned egna svar på frågorna, sedan berätta för varandra i par och sist pratar vi om deras tankar i helklass. Här är några exempel på frågor: Vad handlar filmen om? Var det något i filmen som var konstigt? Är någon i filmen lik dig på något sätt? Hur då i så fall?

Frågor att använda efter att ha tittat på film.


2. Träna på ordklasser

Ett sätt att hjälpa eleverna att förstå språkets struktur är att träna dem i olika stavningsregler. Jag har tidigare skrivit exempel på hur jag brukar göra detta i ett tidigare inlägg, Stava rätt. Min erfarenhet är att ramsor och sånger underlättar och förstärker minnet, både för barn och vuxna. Det finns en uppsjö på bra minnesramsor och jag har valt att skriva ned de ramsor jag själv lärde mig om ordklasserna när jag gick i skolan. Vill du ladda ned dessa hittar du dem på bloggen Stödstrukturer i klassrummet.länk till annan webbplats

I denna lektion är det tänkt att utgå ifrån de tre ordklasserna substantiv, verb och adjektiv. Börja med att repetera ordklasserna (eller gå igenom om du inte arbetat med dem tidigare). Sedan ska eleverna skriva upp ett substantiv, ett verb och ett adjektiv på olika lappar (förslagsvis i olika färger, t.ex. på Post-it lappar). Du kan också använda arbetsbladet jag har gjort och klippa låta eleverna klippa ut lapparna. Lägg sedan alla lappar på olika ställen (t.ex. i lådor eller burkar) sorterat efter vilken ordklass de tillhör (substantiv för sig, verb för sig osv.) När lapparna är sorterade drar ni först ett substantiv, sedan ett verb och sist ett adjektiv och får då en mening, t.ex. Hunden hoppar fint (böj orden i meningen så att meningen blir korrekt). Ofta blir det lite ”tokiga” meningar, vilket eleverna brukar tycka är roligt att arbeta vidare med. De kan t.ex. fortsätta övningen med att rita bilder till meningarna eller skriva en berättelse som utgår från en mening.

Arbetsblad där eleverna kan träna på substantiv, verb och adjektiv.

Jag hoppas att du hittat något tips du kan ha nytta av (även om jag egentligen önskar att du inte ska behöva planera för det oförutsedda). I mitt nästa inlägg kommer jag att dela med mig av ytterligare två lektionsupplägg där eleverna får öva på att skriva. Håll till godo till dess!

Här kan du ladda ned stödmallarna:

Frågor till en filmlänk till annan webbplats

Träna på ordklasserlänk till annan webbplats


Maria Kempe

Grundskollärare 1–7 som undervisar i svenska, matematik, no, so och engelska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla