Hur kan vi förbättra elevernas skrivande?

Reflektioner efter en genomgång av NP i årskurs 3

I detta inlägg kan du ta del av tankar och reflektioner efter en genomgång av nationella proven i svenska i årskurs 3.

Under våren lade jag och mina kollegor lite tid på att analysera resultat från nationella proven i årskurs 3. Resultaten hittade vi i SiRiS,länk till annan webbplatsSkolverkets databas för resultat från t.ex. nationella proven. Vi bestämde oss för att gå igenom resultat från, om jag minns rätt, de senaste fem åren. Syftet med analysen var att se om det var något återkommande eleverna på vår skola brukar ha problem med. Tanken var att sedan tillsammans reflektera och diskutera hur vi kan förbättra vår undervisning utifrån resultaten. I detta blogginlägg tänker jag berätta om några tankar kring ett områdena vi hittade, nämligen att träna eleverna på att skriva och mer specifikt på att skriva berättande text.

Min skola är inte unik. När vi tittar på nationella proven i åk.3 på riksnivå är resultaten liknande. År 2017/18 var det t.ex. 89,9 % som klarade delprov G (stavning och interpunktion) jämfört med 93,3% som klarade delprov B (läsförståelse). Även delprov F (inledning, handling och avslutning samt röd tråd) var lägre, nämligen 91,2 %. Tittar vi några år tillbaka i tiden har eleverna, generellt sett, lite sämre resultat i att skriva berättande text än i andra delprov som t.ex. läsförståelse.

Varför har en del elever svårigheter med att skriva berättande text? Vi hade många tankar kring detta. Hur ser vår skrivundervisning ut? Arbetar vi tillräckligt med skrivprocessen? Beror det på något annat? Kanske eleverna läser mindre nu än tidigare och det påverkar? Eller kan det vara så att eleverna är ovana vid provsituationen? Under provet ska eleverna skriva en berättelse under begränsad tid. Vanligtvis har eleverna flera lektioner på sig att skriva texter. De planerar texten, skriver ett utkast och får återkoppling. Under nationella provet ska de klara av att skriva en text med inledning, handling och avslutning under en lektion. Kanske eleverna behöver öva på att skriva kortare berättelser?

I kollegiet drog vi slutsatsen att vi behöver arbeta med skrivandet på flera olika sätt. Eleverna behöver fortsätta med processkrivning (att bygga upp och bearbeta texter i olika steg) men vi behöver också träna eleverna i att prestera kvalitativa texter under en begränsad tid (som t.ex. en lektion eller ett provtillfälle). Eleverna behöver helt enkelt öva upp sitt skrivflöde. På samma sätt som eleverna behöver läsa mycket för att öka sin läsförmåga, behöver de skriva mycket för att öka sin skrivförmåga. Svårare än så behöver det kanske inte vara?

För egen del har jag förändrat min skrivundervisning efter diskussionen med mina kollegor. Skillnaden idag är att jag mer medvetet och strukturerat övar eleverna i att skriva kortare texter. Minst en gång i veckan får eleverna en skrivuppgift som de ska försöka bli klara med under en lektion. Jag kommer att berätta mer om ett sådant upplägg för årskurs 1 i mitt nästa blogginlägg.

Välkommen tillbaka då!

”På samma sätt som eleverna behöver läsa mycket för att öka sin läsförmåga, behöver de skriva mycket för att öka sin skrivförmåga.”