Digital scaffolding – det som glömdes bort

I en tid då språkutveckling är i fokus talas det mycket som scaffolding och stödstrukturer. Mina ämnesspanarkollegor har bloggat så mycket om detta ut olika vinklar att jag inte tänker göra ett försök att täcka in alla inlägg, så centralt är detta. Men det finns ett område där vi, i min mening, glömmer bort att stötta eleverna: informationssökning på internet. Där ska eleverna klara sig själva.

I Lgr11 fick informationssökning på internet plats i kursplanerna i språk. Ett exempel är i kursplanen i engelska för årskurserna 7-9, i det centrala innehållet:

"Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier."

Hur ser det ut idag?

Lär vi ut det här? Jag har tittat närmare på några av de läromedel i engelska för högstadiet som publicerats de senaste åren. Det jag gjort är långt ifrån en heltäckande studie, det kan hända att det finns nya läromedel som hanterar detta på ett annat sätt, och jag har inte haft tillgång till lärarhandledningar. Dock blir jag ledsen över det jag hittar. Övningar gällande läsning, hörförståelse, samtal och skrivande har gott om stödstrukturer och stöttning för att hjälpa eleverna framåt. När det gäller de här övningarna lämnas eleverna dock helt ensamma.

För att förenkla handlar det om tre typer av uppgifter:

  1. Sök information om ett intressant ämne. Presentera det för klassen.
  2. Hitta följande fakta om ämnet.
  3. Sök information om det här ämnet, kopplat till kapitlets innehåll. Kom ihåg att skriva ner källan!

eller inga uppgifter alls.

Ingen av dessa uppgiftstyper stöttar eleven i uppgiften, och läraren får stå för all stöttning.

Hur ska man då göra för att stötta?

Instruktionen

Ett steg är att i instruktionen leda eleven rätt.

Ställ in webbläsaren på rätt språk. Ange följande sökord: X. Begränsa sökresultaten till senaste veckan. Läs igenom resultatlistan och välj ut de tre sidor som verkar bäst. Läs på alla tre sidorna och jämför resultaten. 

Tips på sökfunktioner att inkludera i en sådan instruktion får du från min ämnesspanarkollega Annika Sjödahl.

Följdfrågor

En annan möjlighet är att genom följdfrågor leda eleven till egna slutsatser.

När du läste resultatlistan, hur valde du vilka länkar du skulle klicka på? Vilket sökord använde du först? Gjorde du någon ytterligare sökning? Vilket sökord använde du då? Fick du olika resultat om du begränsade sökningen till enbart träffar från landet X?

Gruppsamtal

Vi har en del elever som är riktigt vassa på det här området, men också gott om elever som har en del att lära. För att de ska få lära av varandra och utveckla sina tankar kan gruppsamtal vara passande.

Gör varsin sökning och välj varsin sida att titta på. Jämför era svar. Vilka sökord använde ni? Om ni använde olika sökord, vilka var mest effektiva? Vilka sidor valde ni att titta på? Vilken av sidorna verkar mest pålitlig? Varför? Vilka aktörer ligger bakom de olika sidor ni använde? Kan detta påverka trovärdigheten? 

Som ni förstår är det här bara några exempel, och det här blogginlägget kan vara helt inaktuellt om bara något år, men vi måste ta informationssökningen på allvar. Många lärare känner sig vilsna när det gäller att vägleda eleverna inom det här området, kanske rädda, med all rätt, att vissa elever kan mer än läraren. Därför måste läromedelsförlagen ta sitt ansvar. Vi kan inte publicera läromedel som bara hanterar delar av kursplanerna på djupet, medan andra berörs flyktigt.

Vill du lära dig mer?

Som så många gånger förr vill jag uppmana alla lärare som undervisar ämnen som berör detta område att gå in och läsa Skolverkets bedömningsstöd i digital läsförståelse, det ligger öppet i Bedömningsportalen, inget lösenord krävs. När läromedlen inte stöttar måste vi lärare ha ordentligt på fötterna för att kompensera.

Den som vill fördjupa sig ytterligare kan titta in på Skolverkets lärportal, där en modul kring Kritisk användning av nätet länk till annan webbplatsger fördjupade kunskaper.

Vill vi att eleverna ska bli goda internetanvändare måste vi stötta dem, så enkelt är det.


Mia Smith

Legitimerad lärare i engelska och tyska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla