But what did the British really do?

Ett projekt om imperialism och källkritik

Att engelska är ett världsspråk är något våra elever är väl medvetna om, men hur blev det så? Och var det bara positivt att det blev så? Här presenterarar jag hur mina elever i år 9 har fått arbeta med imperialismen inom ramen för engelskan. Ett relativt stort projekt med flera steg som slutade med ett stort leende på mina läppar.

För ett antal år sedan hade jag en kollega med som resurs på mina engelskalektioner. Kollegan i fråga var då anställd som resurs på deltid medan han avslutade sina studier till lärare i SO. Under en lektion tittade vi på en film om Great Britain, en klassisk film från SLI som många av oss har visat för våra elever. Något gammal nu, men informativ och tydlig. Men, på slutet kom en passage om hur britterna valde att segla ut över haven. När filmen var slut stod min kollega med hakan vid knäna och jag var tacksam att jag själv hade förberett att kommentera hur oreflekterat och okritiskt filmen lyfte fram imperialismen. Kollegan var smått chockad över att en film som är så vinklad kunde få visas i skolan, och jag är benägen att hålla med. Källkritik är viktigt, eller hur.

Informationssökning - en utmaning

En stor utmaning inom ämnet engelska är att vi har de mest heterogena grupperna i skolan. Många av våra elever använder engelska i så stor utsträckning på fritiden att deras kunskapsnivå skjuter iväg långt över den kursplan vi hanterar, medan andra knappt klarar av att nå målen. Det gör att vi hela tiden balanserar utmaningar och stöttning på ett sätt som är lite mer extremt än i andra ämnen. Vi har också ganska gott om elever som suckar över att de inte lär sig något nytt på engelska. Nej, att lära sig språk är inte lika påtagligt som att lära sig ett nytt moment inom matematik, en ny epok i historia eller ett nytt ämnesområde i kemi, visst är det så. Därför har vi en del elever som upplever att engelskan utmanar dem för lite. Det är tyvärr ofrånkomligt, och något vi lärare ständigt brottas med.

Det finns några få delar av kursplanen i engelska som inte ryms inom ramen för de nationella proven. En av dessa delar handlar om interkulturell kompetens, en annan handlar om att hitta information i olika källor och sedan använda det man har hittat, bland annat i digitala medier.

Centralt innehåll årskurs 7-9:

Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Kunskapskrav för betyget E i år 9:

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Lgr 11, Kursplan för ämnet engelska

Upplägg

För att utmana mina elever valde jag att väva ihop dessa bitar till ett projekt om imperialismen. Upplägget är:

  • Hitta information om hur ett land påverkades av britternas ankomst.
  • Skriva en text utifrån anteckningarna.
  • Bearbeta texten.
  • Jämföra det man hittat med kamrater som arbetat med samma land samt diskutera källor.
  • Presentera landets situation i grupp inför klassen.

Informationssökning - med stöttning och ramar

Det är många som suckar att de redan vet hur man googlar saker, men det jag märker är att eleverna i själva verket har en hel del problem här. För att stötta dem ger jag dem tydliga ramar och finns med runtomkring och ställer följdfrågor.

Många av mina eleverna gillar att kopiera text direkt och just därför är jag lite hård och kräver att de antecknar för hand. Dessa anteckningar har de sedan till grund när de ska skriva sin text digitalt, i ett låst program som vi sedan också använde för uppsatsdelen av de nationella proven. Just tekniken att anteckna stödord och sedan skapa en text utifrån dessa upplever jag är något många elever saknar, vilket gör att plagiatrisken ökar inte bara för att eleverna vill fuska, utan att de inte riktigt vet hur man gör annars.

Jag lottade ut länder bland eleverna och de fick ett papper med instruktioner för sökningen Länk till annan webbplats.. Detta samlade jag in mellan lektionerna för att ha koll på att eleverna arbetade under lektionstid, så att inte någon fick hjälp på annat håll. Utöver själva frågorna finns följdfrågor med, metakognitiva frågor om själva sökningen och källkritiska frågor. Dessa är som vanligt inspirerade av Skolverkets fantastiska bedömningsstöd i Digital läsförståelse i engelska Länk till annan webbplats..

Vikten av att diskutera källor

Inför informationssökandet diskuterade vi de olika aspekterna av källkritik. I det här läget ville jag betona tendens, kan källan påverkas av vem som skriver den? Om du vill läsa om britternas övertagande av Zimbabwe, är en brittisk källa mer positiv än en skriven av en zimbabwier? Jag uppmanade eleverna att i den mån det var möjligt försöka hitta källor från båda sidorna.

När eleverna väl var igång försökte jag få lite koll på vilka sidor de valde att använda. När några använde Encyclopaedia Britannica Länk till annan webbplats. upplyste jag dem om uppslagsverkets historia, vilket de själva snabbt vägde mot att det var brittiskt, och när några tyckte att Lonely Planet Länk till annan webbplats. var en lämplig källa kring historia tvingade jag dem, vänligt men bestämt, att undersöka vilken sorts sida Lonely Planet egentligen var. Visst kan det som står där vara sant, men en resesajt för backpackers kanske håller sig på en relativ enkel nivå? Mina elever var kloka nog att inte släppa sajten som källa, utan att dubbelkolla att de fakta som fanns där överensstämde med andra källor.

För vissa länder var det bitvis svårt att hitta tillförlitliga källor. Sajter av bloggkaraktär utan tydliga källhänvisningar var de som gav en tydlig bild, det är inte alla länders historia som är tydligt dokumenterad på nätet. I det här läget blir det tydligt att valet av länder kan försvåra eller förenkla arbetet. En viktig lärdom för både lärare och elever!

Skrivandet - en Five paragraph essay

När eleverna väl samlat information ville jag att de skulle använda detta till en skrivuppgift. Eftersom arbetet skedde ett par veckor före nationella provet tyckte jag att det var ett perfekt läge att öva inför detta. Uppgiftens längd blev 250-500 ord, vilket brukar vara längden för nationella provet, och vi skrev i den låsta plattform vi även skulle använda på nationella provet. Vi har också arbetat med olika linking words Länk till annan webbplats., retoriska frågor, kommatering Länk till annan webbplats. och sättsadverbial Länk till annan webbplats.. Utifrån detta fick de en uppgift att skriva en så kallad five paragraph essay. Modellen bygger helt enkelt på att första stycket är inledning, sedan följer tre stycken med textens huvudinnehåll, och det avslutande stycket summerar och avslutar texten. Det må låta enkelt, men jag valde modellen just för att mina elever ska bli ännu mer medvetna om styckeindelning och hur strukturen påverkar texten. Ett upplägg jag upplevde som lyckat.

five paragraph essay

Efter som anpassning av syfte, mottagare och situation är ett mål vi arbetar med valde jag att skriva ut en fiktiv mottagare: en historielärare. Eller, helt fiktiv är inte mottagaren. Jag hade nämligen redan innan pratat med de lärare som undervisar historia i mina båda klasser och informerat dem om uppgiften. Även om mina kollegor inte kommer läsa alla dessa uppsatser, kan de få chansen att läsa dem ifall de upplever att de skulle vilja ha lite mer bedömningsunderlag för något som kan inkluderas i dessa texter. En extra sporre för eleverna, inget som kan sänka deras betyg, men kanske kan höja i bästa fall.

Själva uppgiften kan ni hitta här. Länk till annan webbplats.

Bearbetning av texten

Efter att eleverna skrivit läste jag igenom texterna och beslutade mig att låta eleverna bearbeta texterna, vilket de alltid gör efter en större skrivuppgift. Den här gången fick de dock först se över texten med färgpennor. Med en färg skulle markera sina linking words, med en annan färg alla adverbial, med en tredje eventuella retoriska frågor. Instruktionen till detta finner du här Länk till annan webbplats.. Utöver detta hade jag markerat saker som var rent felaktiga, saker som kunde må bra av att omformuleras o.s.v., som vanligt. Eleverna fick sedan bearbeta den text de skrivit.

Samarbete - Vad hittade du?

Nu kunde man ju ha avslutat arbetet här, men under resans gång hade jag insett att elever som arbetade med olika länder hade hittat ganska olika saker. Jag ville därför väva in ett moment där de kunde få lära sig om detta. Jag satte helt enkelt samman eleverna i grupper utifrån vilket land de hade jobbat med. (Ett litet problem utifrån att det här momentet inte fanns med när jag påbörjade projektet var att några länder endast vad fokus för en enda elev i klassen, så det blev en mix-grupp i varje klass.) Eleverna skulle då jämföra den information de hittat. Hade de hittat samma saker? Vissa elever påstod nämligen att aboriginerna behandlades mycket väl av britterna, andra raka motsatsen.

Utöver detta skulle de diskutera sina källor och skapa en enkel presentation. Instruktionen för den här delen av uppgiften hittar ni här. Länk till annan webbplats.

Hur tillförlitlig - på en skala ..?

När det gäller att diskutera källors tillförlitlighet har jag mer och mer fallit för att placerat ut källorna på en skala från 1-10. Detta för att eleverna ska behöva definiera och argumentera varför. Det finns inget rätt svar och olika elever kan placera samma källa på samma ställe på skalan, men när de nu skulle gemensamt placera sina källor på denna skala tvingas de diskutera och argumentera kring sina källor. Diskussionerna i vissa grupper gick heta, vilket glädjer ett lärarhjärta, då det betyder att lärande pågår för fullt!

skala 1-10

Wikipedia - bu eller bä?

De hetaste diskussionerna gäller naturligtvis Wikipedia. Eleverna är mycket medvetna om att vem som helst kan redigera, men också att det finns människor som redigerar misstänkta fel. Dock verkar de ha lite väl hög tilltro till detta. Men, en grupp, där två elever är minst sagt intresserade av den digitala världen, bidrog med en mer detaljerad analys.

Sources: https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Philippines_(1521%E2%80%931898)#British_invasion Länk till annan webbplats. 10/10

Explanation: The community of Wikipedia is focused on accuracy and transparency:

"The goal of a Wikipedia article is to present a neutrally written summary of existing mainstream knowledge in a fair and accurate manner with a straightforward, 'just-the-facts style' "

All edits must be passed through review, and they must quote their sources correctly. Wikipedia is a teritary source, which means that it is a compilation of different sources. However, this makes the research easier, although there is always a risk of someone misquoting a source. However, this is always a risk, except for with primary sources.

Therefore, Wikipedia is a fine choice as an only source, because they themselves used a multitude of sources to write their articles. I could have followed the pages that they quoted, but that would be both annoying and inefficient, since I fully trust them.

Presentation - för allas lärande

Slutligen ville jag att eleverna skulle dela med sig om sina lärdomar till sina klasskamrater. Denna samlade kunskapsmassa var för bra för att låta övriga elever gå miste om det! Men jag är starkt emot att tvinga eleverna att prata engelska inför hela klassen, det är så många som mår så dåligt av detta. Därför lägger jag inte in i uppgiften att den är något bedömningsunderlag för muntlig produktion. Mina enda instruktioner: det ska vara på engelska, innehålla text, bild och ljud. Och jag försökte uppmana till kreativitet!

Nöden är uppfinningens moder, heter det, och de elever som minst av allt ville prata inför klassen var de mest kreativa. När någon smart lösning hade hittats spred sig denna snabbt bland kamraterna. Flera grupper använde funktioner för att få sin text uppläst av talsyntes, men några få elever valde att göra en presentation eller film (Vem älskar inte appen Puppet Pals 2 Länk till annan webbplats.?) med tal. Och om man inte vill tala in ljudet själv, hur gör man då? Man frågar så klart en snäll lärare på skolan! Således fick min kära SO-lärarkollega, som nämndes i inläggets inledning, agera talarröst för flera filmer. Helt fantastiskt!

I det här läget var det flera som trodde att detta skulle anses vara fusk, men jag uppmanade dem att se över instruktionerna vad som egentligen krävdes. Ofta utgår eleverna från begränsningar de stött på tidigare, utan att egentligen se till vilka ramar just den här uppgiften har.

Så, varsågoda! Plocka gärna de bitar av projektet som passar just din grupp just nu. Lycka till!

Bildkälla karta: The Red Hat of Pat Ferrick [Public domain] https://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_British_Empire.png