Girls in Sport

Ett första försök med eTwinning

I flera år har jag haft som personligt mål att inkludera E-Twinning i min undervisning. Av olika skäl har det inte blivit av, kanske för att jag inte riktigt visste hur lätt eller svårt det skulle vara. Men nu! Under vårterminen blev det av. Här är vårt projekt!

Vad är eTwinning?

Ett skolutbyte behöver inte vara dyrt och krångligt, det behöver inte innebära att man som lärare måste resa iväg utomlands på sin lediga tid. Det kan vara digitalt och enkelt. På etwinning.selänk till annan webbplats kan man läsa följande:

eTwinning länk till annan webbplatsär en del inom Erasmus + som ger möjligheter för skolor att samarbeta digitalt i internationella partnerskap. Hundratusentals lärare från 44 länder har gått med i programmet, som startade år 2005.

etwinning.se

I Sverige finns det ett flertal eTwinning-ambassadörerlänk till annan webbplats, och vi är många lärare som t.ex. fått höra Emelie Hahn eller Georgia Wilhelmsson ivrigt berätta om sina projekt. Alltid med ett leende på läpparna och ett engagemang som smittar av sig. Men man måste inte vara så insatt som Emelie och Georgia för att testa, det kan vem som helst göra.

Jag loggade helt enkelt in på eTwinning.netlänk till annan webbplats och började leta roliga projektförslag. Ganska snabbt hittade jag ett jag gillade. Titeln var Girls in Sport och grunden var att klassen i Frankrike just skulle titta på filmen Billy Elliot. Så klockrent! Mina elever hade just läst ut Billy Elliot som bok! Att normkritik ligger som grund för hela arbetet var en härlig bonus!

Projektet: Girls in Sport

För att planera upp projektet bestämde jag och min eTwinning-partner i Frankrike, Stéphanie, en tid för ett första planeringsmöte. Stéphanie var, liksom jag, nybörjare, och vi fick lära oss allting efter hand som vi arbetade. Det var lite krångligt första gången vi skulle få alla digitala system att fungera, men så kom vi igång. Videokonferens kvällstid fungerade väl för oss.

Vi hade turen att en av våra lektioner varje vecka låg på samma tid. Vi planerade upp ett antal tillfällen då eleverna skulle arbeta med projektet. Vi gjorde en grundplan och fördelade några förberedelseuppgifter oss emellan. Planen reviderades efter hand, när vi insåg att eleverna inte jobbade riktigt så snabbt och fokuserat som vi hade hoppats på. Ett antal planeringsträffar hann vi med efter hand.

Vi försökte lägga in uppgifter där eleverna skulle lära känna varandra lite, beskriva sin hemstad och berätta lite om sig själva. På plattformen, Twinspace, finns det olika kommunikationsvägar, och en av dem är ett chattrum. Där gick det bitvis lite väl hett till, när precis alla ville lära känna varandra på en gång.

Eleverna delades sedan in i grupper: fyra svenska elever och två franska elever per grupp. Varje grupp fick en sport att arbeta med. De skulle sedan skriva ihop en kort text om sin sport med en ordlista på tre språk: engelska, franska och svenska. De skulle sedan välja ut tre kvinnliga idrottare som utövar eller har utövat sporten: en från Sverige, en från Frankrike och en från ett engelskspråkigt land. Dessa skulle presenteras med text och bild. Det låter inte som mycket, men när så många ska samarbeta tar det sin tid.

Hur gick det?

Vi inledde projektet med att introducera våra skolor och hemorter. Texten om Vallhamra var allt annat än inspirerande, men när vi fick se vad våra franska vänner hade gjort om sin skola kom eleverna igång och fick till riktigt fina presentationer.

Många av mina elever insåg snabbt att det finns en tydlig nivåskillnad mellan svenska och franska elever. Vid några tillfällen hade deras redigerade texter ersatts av gamla versioner, och flera uttryckte att de inte tyckte om att en text som de stod bakom var av så dålig kvalitet. Jag har i efterhand fixat till en del saker, och flera av texterna vet jag har varit korrigerade men sedan blivit omredigerade igen.

Samarbetet var svårt, både inom mina egna grupper och med eleverna på distans. Jag sprang svettig genom klassrummet för att stötta alla grupper, och att jag hade en VFU-student på plats var ren tur. Att arbeta med Twinspace-sidan var inte alltid helt enkelt, kanske för att sidan erbjuder så komplexa samarbetsytor. Men vi kom framåt.

Som lärare kan jag bli lite frustrerad över att vi inte alls fick till källhänvisningen som jag försökte få ut, någon enstaka grupp har länkar till sina bilder, någon annan hänvisar till Wikipédia och google image. Detta ser vi som ett utvecklingsområde!

Är du nyfiken på våra texter? Dem hittar du här!länk till annan webbplats

Avslutning och utvärdering

För att se till att alla elever skulle läsa de andra gruppernas texter ville vi avsluta med ett litet test. Grupperna fick skapa frågor utifrån det de skrivit som jag satte ihop till en Kahootlänk till annan webbplats. Att köra en Kahoot är väl inte så spännande, tänker ni. Men de franska eleverna kände inte till det alls, och det som var speciellt den här gången var att vi körde det tillsammans. Jag och min franska kollega kopplade upp oss via konferensverktyget och jag speglade min skärm. Så kunde både eleverna i Partille och Strasbourg se min skärm samtidigt när vi körde Kahooten.

Situationen var lagom snurrig, men vi skrattade mycket ihop och jag vågar påstå att eleverna uppskattar det engagemang jag och Stephanie lagt i det här projektet.

Vi bad också eleverna att utvärdera projektet, och där kom några svar som inte var vad jag väntat mig. Flera av de svenska eleverna vävde in i sina svar att de var överraskade över hur dåliga de franska eleverna var på engelska, vilket för mig inte var någon överraskning alls. Men en fråga fick mig att fundera.

Min tanke inför projektet var att de franska eleverna hade mer att vinna här än mina elever, som ju redan använder engelska i relativt stor utsträckning även utanför skolan. Jag har ingen garanti på att eleverna har svarat helt ärligt på allting, men svaren är ändå intressanta. De franska eleverna hade ett genomsnitt på 1,5 på den här frågan. De svenska eleverna hade 2,8. Min enkla tolkning av detta: när de svenska eleverna insåg hur mycket bättre de är på engelska än de jämnåriga fransmännen fick de större tilltro till sin egen förmåga. Detta var inte alls min intention när vi planerade upp projektet, men om det får den effekten kan jag bara tacka och ta emot.

Elevernas övriga reflektion var att det var väldigt roligt att vi lyckades hitta varandra, jag och Stéphanie. Vi ser ju ut som systrar, fast hon har läppstift!


Mia Smith

Legitimerad lärare i engelska och tyska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla