Digitala prov på analoga förmågor

Exempel på hur vi kan strukturera om prov

Vi har redan kommit till att skriva uppsatsdelarna av nationella proven digitalt, och snart ska övriga delar också digitaliseras. Men hur gör vi med övriga prov? Här visar jag exempel på man vi kan göra.

Digitala skrivytor

Visst händer det att vi yttrar fula ord över teknik som strular, men det är inte bara kasst. Efter några omgångar av nationella provuppsatser som skrivits i låst provplattform är vi många som använder dessa programvaror regelbundet till bedömningsuppgifter. I min kommun är det ChromEx som köpts in, men det finns liknande program som Digiexam, Dugga, Exam.net, Inspera och Smartexam. Programmen är lätta att använda och vi som lärare vet att eleverna inte har haft tillgång till hjälpmedel. Perfekt! Rättningen fungerar som den alltid gjort, dock.

Vad måste man tänka på?

Innan vi kastar oss in i de digitala proven måste vi stanna upp och tänka efter. Det finns exempel som visar på hur elever presterar sämre vid digitala tester än på läsförståelsetester på papper, och det vill vi ju inte råka ut för. (Läs gärna Maria Rasmussons avhandling härlänk till annan webbplats.) Hur gör vi för att säkerställa att eleverna ändå får en god chans att visa vad de kan? Vi behöver fundera på ifall all text ska visas på samma sida, där man kanske måste scrolla ner, eller ifall den ska delas upp i olika partier, där man kanske inte kan gå tillbaka till tidigare frågor. Klickandet mellan flikar kan ta energi från själva provet, och vi måste se till att eleverna är vana vid hur man navigerar. Vilken frågetyp lämpar sig till vilken fråga? Hur ser vi till att eleven inte vilseleds, och att eleven får en chans att visa vad hen kan?

När jag testade detta nyligen valde jag att skriva ut texten på papper, men att lägga in frågorna digitalt. Eleverna skötte således själva läsningen analogt, men jag fick in resultaten digitalt, självrättande. Det är ett dåligt upplägg om man tänker på miljön, men kanske är ett bra mellansteg. Fördelen är att jag kan använda samma prov till flera klasser utan att kopiera upp nya till varje klass. Kanske kan det finnas en klassuppsättning av ett prov som cirkulerar mellan de olika klasserna och sedan sparas till nästa år? Eller så är detta ett steg mot att ha all text på datorn. Kanske ska eleverna få själva välja vilken variant de vill ha, utifrån vad de känner sig mest bekväma med?

Provkonstruktion är ett delikat ämne, och jag sitter inte på alla svar. Det enda jag ber er om är att tänka en vända, gärna tillsammans med en kollega, innan provet testas på elever.

Hur ser det ut med nationella proven?

De nationella proven ska nu digitaliseraslänk till annan webbplats, och försöksverksamhet är redan igång på skolor runt om i landet. Det ställer höga krav på den digitala infrastrukturenlänk till annan webbplats, skolorna behöver se över bredbandshastigheter, skaffa tangentbord till läsplattor och se till att det finns fungerande hörlurar samt adekvata digitala enheter med rätt programvara. Förhoppningsvis fungerar detta som en knuff framåt för de huvudmän som ännu inte försett sina skolor med rimliga digitala verktyg.

Men även vi lärare och våra elever behöver förbereda oss. Det är inte rimligt att eleverna gör sitt första digitala prov den dag det är nationellt prov. För att öva använder vi olika digitala provplattformar redan nu, så att vi hinner lära oss göra det bra och eleverna hinner träna upp sin förmåga att genomföra ett digitalt prov så att själva provskrivandet inte tar energi från själva provet. Vi skulle knappast spela en fotbollsmatch utan att värma upp, och likadant är det här.

Här kommer lite tips kring två olika verktyg och möjligheter med dem. Att jag valt ut just dessa två beror på att det är dessa min arbetsgivare köpt in och det är således dessa jag arbetar med till vardags. Det finns, som sagt, fler produkter av samma typ, men jag är inte bekant med alla.

ChromEx - fler frågevarianter

Nu tittar vi på nästa steg, att lägga in andra sorters frågor i proven. ChromEx har lagt till möjligheten att lägga till både flervalsfrågor och lucktexter.

Det finns flera olika sorters frågor att välja mellan. Dessa känner man igen ifall man är van vid Google Forms.

Man kan också lägga till resurser som eleverna kan komma åt under tiden de gör provet, till exempel enstaka webbsidor, textfiler eller ljudfiler. Alltså perfekt för t.ex. ett hörförståelseprov.

Övriga plattformar har säkert liknande upplägg, men jag har bara tillgång till just ChromEx. Vill du veta mer kan du kolla in den detaljerade instruktionsmanualenlänk till annan webbplats eller den här spellistan med instruktionsfilmerlänk till annan webbplats.

Hur det står till med självrättning av frågor har jag själv inte lyckats lista ut ännu.

Självrättande quiz i Google Forms

Men det är inte bara provprogrammen som tänker på det här. Ett annat program som lämpar sig är Google Forms, som nu även kan låsa skärmen när eleven besvarar frågor i ett formulär, i alla fall på Chromebooks. Man klickar på kugghjulet som symboliserar inställningar, väljer Quiz och klickar i att formuläret ska göras till quiz samt aktiverar låsläge.

Du ställer också in ifall eleven ska se svaret direkt efter att hen svarat, eller ifall du vill skicka iväg resultatet vid ett senare tillfälle.

När du sedan skapar frågorna kan du välja att lägga in rätt svar. Är det flervalsfrågor är det enkelt, men även i de fall eleverna ska skriva fritext kan du skriva in flera olika korrekta alternativ. Det kan vara bra att tänka på att svaren är shiftlägeskänsliga, de gör alltså skillnad på små och stora bokstäver. När eleverna väl fyllt i formuläret kan du gå tillbaka och se över svaren. Om någon elev fyllt i ett svar som du inte hade angivit som korrekt, men som du ändå tycker ska godkännas, kan du klicka i detta i efterhand. Har flera elever skrivit samma sak rättar du då flera elevsvar med ett klick: en grön bock för rätt svar, ett rött kryss för fel.

Självrättande prov - en effektiviseringsåtgärd

Svensk skola står inför en stor kris. Lärarbristen har redan börjat göra sig påmind, och det kommer bli värre. Det examineras långt ifrån så många lärare som skulle behövas för att klara av de kommande pensionsavgångarna. Hur ska vi hantera detta? Debatten handlar alltmer om hur vi ska göra när vi blir för få, vi är förbi läget där vi fokuserar på att skaffa fler lärare. Jag tycker inte om tanken att utveckla nya arbetssätt för att hantera den kommande lärarbrist, men det är tyvärr det vi har framför oss. Jag vill inte höra av någon arbetsgivare att jag nu ger dem argument för att lägga på någon lärare ytterligare en undervisningsgrupp, eftersom rättningsbördan blir så mycket lättare. Självrättningen gör att vi missar kunskap om vad eleverna hade svårt för och vad som gick bra, saker som är otroligt viktiga för den formativa utvecklingen av vår undervisning. Visst, vi effektiviserar, men det innebär också att vi går miste om något.

Det finns vinster med att ha självrättande prov, men det ska vara för att eleverna ska kunna få mer lärartid, eller för att vi ska kunna lägga mer tid på att planera upp riktigt bra undervisning. Inte för att vi ska undervisa mer. Min förhoppning med det här inlägget är att det kanske hjälper lärare idag att få en lite rimligare arbetsbörda. För elevernas skull, och för lärarnas skull.

 

Bildkälla Hero-bild: Michael Surran [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)] https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Students_taking_computerized_exam.jpg


Mia Smith

Legitimerad lärare i engelska och tyska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla