Varför läsa språk?

Om motivation och tredjespråksinlärning

Vi som undervisar både engelska och ett modernt språk vet mycket väl att även om ämnena har likheter så finns det också stora skillnader. Engelska är ett kärnämne, ett ämne nästan alla elever använder utanför skolan dagligen, ett ämne där motivationen oftast är hög och många elever har engelska som sitt högsta betyg. Moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som man kan välja bort. Här måste vi lärare kämpa för att få våra elever att behålla gnistan som oftast finns där från början. Här presenterar jag bakgrunden till ämnet och några tips på hur man kan arbeta med motivation i språk.

Bakgrund

Att EU har som mål att samtliga medborgare ska kunna kommunicera på sitt modersmål och ytterligare två språklänk till annan webbplats är vida känt, likaså att Sverige är långt ifrån att klara av att leva upp till det målet. Det kommer med jämna mellanrum rapporter om språkkunskaperna i Europa, Sverige ligger oftast på någon av de allra första platserna när det gäller andraspråket, för oss engelska, men brukar hamna oroväckande långt ner när det kommer till det tredje språket. I den sortens mätningar tittar man på det språk som flest läser, i Sveriges fall spanska, och resultaten brukar vara nedslående, vi hamnar ofta på någon av de sista placeringarna på listan. Ett exempel på en sådan undersökning är Europeans and their languages (2005) (Red. Länken fungerar inte längre.), men det finns fler undersökningar med liknande resultat. Svenskar är mycket bra på engelska, men det finns en grundläggande attityd att det räcker med engelska, och det märker vi av tydligt i skolan. Hur får vi då eleverna motiverade att lära sig ett tredje språk?

Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och kunskaper om områden och sammanhang där språket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Lgr11, Kursplanen i moderna språk, Syfte

Motivationsforskning

I boken Tredjespråksinlärninglänk till annan webbplats presenterar Alistair Henry kapitlet Tredjespråksinlärning och motivation, vilket är läsvärt i sin helhet. Forskning kring språk och motivation har länge varit fokuserat på engelska men fokus på just tredjespråk har ökat starkt de senaste femton åren, inleder Henry. Utifrån det läge vi har i Sverige kan detta bara anses positivt.

En skillnad mellan språkinlärning och andra ämnen är att språk är kopplat till ett socialt samspel, vilket ger inlärningen ytterligare dimensioner. "Språkinlärning förutsätter nämligen ett aktivt deltagande i sociala praktiker medierade av målspråket. Det i sin tur innebär att det måste finnas en vilja från inlärarens sida att identifiera sig med och kommunicera med andra målspråksanvändare eller målspråksinlärare." (Tredjespråksinlärning, s. 167)

Henry presenterar sedan Zoltán Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. Modellen bygger på att individen utöver den aktuella självbilden har en mental bild av hur vi själva kan vara i framtida situationer. Dessa självbilder, possible selves, är domänspecifika och jag kan alltså som tonåring t.ex. ha en bild av mig själv som volleybollproffs, en bild av mig själv som arkitekt, en bild av mig själv som trumpetare och en bild av mig själv som fransktalande. För att detta ska fungera behöver jag ha en vilja att förflytta mig från den plats där jag är idag till ideal-bilden, jag behöver vilja nå mitt mål.

Utöver denna Ideal L2 Self finns det två komponenter till i Dörnyeis modell. Ought-to L2 Self handlar om vad man tror att man bör göra för att leva upp till andras förväntningar. Det kan handla om betyg, förväntningar från vänner eller föräldrar eller en önskan att passa in i ett sammanhang där vissa kunskaper förväntas. Den tredje komponenten är direkt kopplad till den formella undervisningssituationen, L2 Learning experience. Det kan handla om didaktiskt skickliga lärare med intresse för ämnet, läromedel, kursplaner, lektionsutformning eller något så enkelt som när på dagen lektionerna ligger.

Henry har i olika studier undersökt elevers motivation och självbild och funnit resultat som är viktiga för oss lärare att tänka till kring. När han studerat elever från år 4-6 har deras motivation varit mycket hög, för att senare avta. När han studerat en del av dessa elever igen i år 9 har motivationen sjunkit drastiskt. När det gäller självbilden finns en tydlig genusskillnad: flickorna hade starkare ideala L3-självbilder än pojkarna i samtliga grupper, och när de nått år 9 hade flickornas självbilder stärkts ytterligare, medan pojkarnas självbild försvagats. (s. 175-176) Vi har ett generellt problem i svensk skola att pojkar presterar sämre än flickor och vi behöver fundera på varför och försöka hitta lösningar till problemet. Här ser vi alltså att flickorna redan från början siktar högre än pojkarna. Alltså måste vi sätta in starkare insatser för att höja pojkarnas motivation och inte tappa den under tiden de läser sitt språk.

En annan infallsvinkel på skillnaden mellan pojkar och flickor finns i artikeln Motiverad för uppgiften? - Test-taker feedback ur ett genusperspektivlänk till annan webbplats av Lena Hedenbratt och Patrik Axelsson. Där ser man att flickor bedömer uppgifters svårighetsgrad i relation med sin prestation, medan pojkar överskattar sin förmåga i större grad. Läs gärna hela artikeln för mer detaljer. (s. 91-105)

Också Erik Cardelus lyfter fram genusproblematiken i sin avhandling Motivationer, attityder och moderna språk. Han noterar att flickor i större grad fortsätter läsa språk medan pojkar dominerar i gruppen som väljer att hoppa av språkstudierna, vilket påverkar synen på ämnet. (s. 163-164)

Även engelskans inflytande lyfts fram av Henry i Tredjespråksinlärning och motivation. I en intervjustudie har han märkt av inte bara engelskans stöttande effekter i inlärningssituationer, utan också att elever uttrycker att deras L3-självbild (tyska/franska/spanska) ses som något negativt i kontrast till L2-självbilden (engelska), då de är så mycket bättre på engelska. Den lärare som undervisat moderna språk det senaste årtiondet vet att det här stämmer.

Skolverket bidrar till forskningsöversikten i Språksprånget, inom modulen för muntlig språkfärdighet. Där kan man bland annat i skriften Vilken roll spelar flerspråkighet och motivation för muntlig språkutveckling?länk till annan webbplats läsa om både Dörnyeis teorier och om begreppet WTC, Willingness to Communicate, "det begrepp som används i språkinlärningsforskning för att beskriva hur individen förhåller sig till de tillfällen som ges till muntlig interaktion på målspråket" (s. 4). WTC beskrivs då som en följd av motivation, man måste vara motiverad för att vilja kommunicera. Det är viktigt att vara medveten om att både sociala och individuella faktorer påverkar elevens WTC. WTC och motivation hänger tydligt ihop.

Vad gör vi då?

Hur gör vi då för att arbeta med detta? Hur hjälper vi eleverna att hitta den där självbilden, att synliggöra den och att stötta dem på deras individuella resa mot målet? Vi behöver inkludera motivationshöjande övningar i vår undervisning. Henry tipsar om två böcker med konkreta tips: Motivating Learning av Hadfield och Dörneyei (2013) och Capitalizing on Language Learners' Individuality: From Premise to Practice av Gregersen och MacIntyre (2014).

Eftersom engelskan som L2 har en negativ effekt på elevens L3-självbild är det viktigt att lyfta fram bilden av eleven som en flerspråkig individ, menar Henry. Jag själv lyfter fram flerspråkigheten i min lärarvardag genom att så mycket som möjligt prata olika språk med mina kollegor när elever är närvarande. Jag hälsar på mina kollegor på franska, tyska, spanska och engelska i korridoren, jag deltar i samtalsövningar på spanska på språkcafét, jag hjälper till med franskaläxan på studietiden och jag ser till att verkligen ta mig tid att prata på målspråket med mina kollegor. Alla språklärare behärskar inte alla språk, men några fraser kan många, och i de fall man har kollegor som pratar samma språk, eller om man kanske har en kollega som undervisar ett helt annat ämne men som behärskar språk, lyft gärna fram detta inför eleverna. Flerspråkighet ska vara en styrka, och om jag kunnat lära mig så många språk så kan eleverna också det.

Henry lyfter också fram att den språkliga identiteten kan vara något positivt, något som gör eleven unik. När jag pratar tyska med mina elever i korridoren förstår inte deras kompisar alltid det, och då har vi något eget, något som de inte får vara med om. Denna identitet behöver vi bygga till en styrka. Henry vill också betona att det bygger på elevens egna val att det är just detta språk som läses. Här får vi dock lägga in en brasklapp för alla de elever som av olika anledningar inte fått läsa det språk de helst ville läsa, en situation som tyvärr kommer bli allt vanligare när nu allt fler huvudmän väljer att enbart erbjuda två skolspråk i grundskolan av besparingsskäl. En katastrof för Sverige som språknation och en personlig katastrof för eleven som inte får utveckla den språkliga identitet hen börjat visualisera som sitt L3-jag.

Vi möter i Sverige idag enligt Henry två huvudsakliga utmaningar: "(1) den begränsade tillgången till autentiska möten med målspråket/målspråkstalare, och (2) uppfattningen bland elever och andra att man i Sverige har goda kunskaper i engelska och kommer långt med den samt att man aldrig kommer att kunna uttrycka sig med samma flyt på tredjespråket och därför heller inte behöver ta tredjespråksinlärningen på så stort allvar" (s. 180). Det första problemet kan vi bemöta genom digitala kanaler till viss del, vi kan tipsa om serier och filmer, om podcasts, om att ställa in olika medier på målspråket för att väva in det i vardagen etc. Gällande det senare problemet anser Henry att vi behöver lyfta diskussionen om L2s möjligheter som stöd, men också om strategier i L3-inlärningen där L2 inte är involverat. Han lyfter också fram att "flerspråkiga människor ofta har olika slags kompetenser i sina språk och att detta att vara flerspråkig inte nödvändigtvis innebär att man är lika bra på samtliga sina språk." (s. 182) När lyfte du senast detta med dina elever?

Praktiska tips

Jag har skapat tre olika övningar att genomföra med eleverna. Uppgifterna har anpassats efter elevernas mognad snarare än språkkunskaper. Att visualisera sin framtid kan vara svårt, det vet alla som nämnt gymnasievalet för en klass i årskurs 7 och mötts av 30 par gapande ögon. Alltså börjar vi lite närmare hemma.

För år 7 har jag skapat en uppgift som bygger på att man i grupp ska planera en skolresa till en plats i ett målspråksland. Läraren skapar grupper och delar ut lämpliga orter eller regioner. Arbetet ger mestadels på svenska och ska generera affischer som kan pryda klassrum och skapa inspiration. Uppgiften kan ni hitta här.PDF

År 8 får arbeta individuellt. Eleverna i år 8 spenderar mycket tid på internet och här kopplar jag in deras egna intressen, vilket Henry tipsar om (s. 183). De får leta efter personer att följa på målspråket på olika sociala medier. Det kan vara musiker, idrottspersoner, skådespelare, youtubers eller något annat. De delar med sig av sitt tips på en affisch som gärna postas så att andra elever kan se och inspireras. Här är den uppgiften.PDF

År 9 har fullt fokus på framtiden genom gymnasievalet, så här tittar vi framåt. Jag har i mycket hög grad inspirerats av Céline Rocher-Hahlins uppgift som låg till grund för den första undersökningen till hennes avhandling om motivation i franska. Avhandlingen är skriven på franska, men uppgiften är på svenska och återfinns på sidan 288 i hennes avhandling. Här ska eleven försöka visualisera en framtida situation där hen befinner sig i ett målspråksland och skriva ett brev hem och berätta om sin vistelse. Min version av Rocher-Hahlins uppgift finner du här.PDF Om du är nyfiken på avhandlingen men inte behärskar franska kan du läsa en sammanfattning på svenska eller engelska.

Avslutande tankar

Att genomföra en enskild uppgift i läsårets början är inte en quick-fix för att göra eleverna motiverade, det här är ett långsiktigt arbete och uppgifterna ovan är bara pusselbitar i en mycket komplex helhet. Jag hoppas att jag lyckats väcka några tankar hos dig som läsare som kanske gör att elevernas motivation får lite mer uppmärksamhet under det läsår som kommer.

För att krydda undervisningen ytterligare hoppas jag att du tar dig tid att berätta små anekdoter från din egen resa som flerspråkig. Om utbytesresor, om situationer då det var jättebra att kunna flera språk, om situationer då du växte som talare av ett specifikt språk. De här små anekdoterna är viktiga.

Källor

Henry, A (2016). Tredjespråksinlärning och motivation. I C. Bardel, Y. Falk, C. Lindqvist (Red.) Tredjespråksinlärning (s. 165-188). Lund: Studentlitteratur.

Rocher Hahlin, Céline. La motivation et le concept de soi : Regards croisés de l'élève et de l'enseignant de français langue étrangère en Suèdelänk till annan webbplats, Études romanes de Lund, 2020. Doktorsavhandling. (För uppgiften jag inspirerats av, se s. 288.)

Cardelus, Erik. Motivationer, attityder och moderna språklänk till annan webbplats, 2016, Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik

Hedenbratt, L och Axelsson P (2018). Motiverad för uppgiften? - Test-taker feedback ur ett genusperspektiv.länk till annan webbplats Erickson, G. (Red.) Att bedöma språklig kompetens. Rapporter från projektet Nationella prov i främmande språk. (s. 91-105) RIPS-rapport nr 16. Göteborgs universitet.

Donoso, A. Henry, A. Österberg, A. (2018) Vilken roll spelar flerspråkighet och motivation för muntlig språkutveckling?länk till annan webbplats Språksprånget: Muntlig språkutveckling. Skolverket.


Mia Smith

Legitimerad lärare i engelska och tyska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla