Vad är din strategi?

Om stöttning kring strategier

Ingen kan alla ord i ett språk. Ändå lyckas många av oss ändå använda språken. Hur gör vi det? Vi använder strategier. Men hur kan man stötta elevernas utveckling kring strategier? Här kommer några handfasta tips och stödstrukturer.

De språkliga strategierna gjorde sitt intåg i kursplanerna 2011. Det betyder inte att de gjorde sitt intåg i skolan då, de hade funnits där redan tidigare. Men nu blev det mer handfast att vi måste undervisa om strategier och även, ve och fasa, bedöma dem. Som stöd gav Skolverket 2012 ut en text av Lena Börjesson vid Göteborgs Universitet: Om strategier i engelska och moderna språk.länk till annan webbplats Vi har efter hand blivit allt bättre på detta, men ibland är det lite klurigt. Man tar lätt för givet det man själv gör, utan att tänka på att det inte är självklart för eleven.

Stödstrukturer

När det gäller stöttning måste vi skilja på träning och elevens egna kunnande. Stödstrukturer, hjälplistor, scaffolding, det är som stödhjulen på en cykel. Vi har framme stödstrukturerna medan eleven lär sig, men målet är att eleven ska klara sig utan stödet så småningom. Det här är stödet vi använder under resans gång. I det här blogginlägget finns gott om stöd av den sorten, som jag hoppas att några elever kan ha nytta av i sin resa mot att bli självständiga språkanvändare.

Olika sorts strategier

Det ä viktigt att fundera på hur de olika strategierna fungerar. Lena Börjesson lyfter fram tre olika sorters strategier.

De metakognitiva strategierna handlar om att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete samt korrigera sig själv. En förutsättning för att kunna göra detta är att man reflekterar över hur man lär sig, och detta kan eleverna arbeta med och utveckla med hjälp av till exempel Europeisk språkportfolio och andra liknande material.

Till de kognitiva strategierna hör sådana som har att göra med analys, problemlösning, bearbetning mm. När det gäller språkinlärning kan det till exempel vara strategier där man associerar, grupperar, införlivar ny information med tidigare kunskaper, tar anteckningar, förutsäger och drar slutsatser av sammanhanget eller tillämpar grammatiska regler.

De socio-affektiva strategierna används, som namnet anger, när man språkligt samspelar och samarbetar med sin omgivning. Man vänder sig till varandra, lyssnar på vad andra har att säga, ger feedback och ber om hjälp när så behövs. De är starkt kopplade till att man vill och vågar använda språket, och i klassrumssituationen är en vänlig och tillåtande atmosfär avgörande för i vilken utsträckning man använder sig av sådana strategier. (Om strategier i engelska och moderns språk, s. 4länk till annan webbplats)

Receptiva strategier

Läsförståelse och hörförståelse är komplexa aktiviteter som kräver mycket av eleven. Eleven utsätts i normalläget för en text eller ett ljudspår där det finns en del okänd information, och dessutom ska detta avkodas till svar på frågor som är mer eller mindre orimliga, som kommer mer eller mindre lagom snabbt och för att göra det lite mer krångligt dyker det säkert upp en obekväm bladvändning också. Självklart behöver vi träna våra elever för att de ska bli trygga i situationen.

Kanske minns du min ämnesspanarkollega Annika Sjödahls blogginlägg om hörförståelsestrategier? Eller mitt inlägg om receptiva strategier?

Min kollega Hanna Nilsson Pingel samlade ihop de strategier hon oftast nämner för hörförståelse i en tydlig bild med hjälp av canva.comlänk till annan webbplats. Då målgruppen är elever i moderna språk, är den skriven på svenska, men jag har valt att också översätta den till engelska för att kunna använda den även i engelskundervisningen. Som komplement har jag lagt till läsförståelsestrategier också. Hörförståelsebilderna hittar du härPDF, och läsförståelsebilderna hittar du härPDF.

Jag vill förtydliga att dessa bilder är gjorda med moderna språk samt grundskolans engelska i åtanke. När det gäller läsförståelse i svenska går man naturligtvis in på djupet på ett annat sätt, och i det här exemplet gör jag inte på något vis anspråk på denna sorts läsförståelsestrategier. Det finns det andra som gör mycket bättre!

Produktiva strategier

Att prata och skriva är väldigt olika saker, även om de självklart har beröringspunkter. Den tydligaste, kanske mest lättbedömda, strategin är nog den interaktiva kommunikationens strategi, att använda strategier som för samtalet vidare. Att ställa följdfrågor och svara på kamratens frågor är det första eleven lär sig, och det som språklärare tydligast bedömer vid t.ex. nationella prov. Men det finns fler tips! När det gäller muntlig interaktion tänker jag inte göra någon checklista eftersom en annan lärare redan har gjort en som fungerar jättebra. Anna Lundblad har gjort denna tydliga sammanställning av fraser och bindeordPDF som många engelsklärare redan tacksamt i sin undervisning. Tack, Anna!

Gällande skrivandet blir det olika strategier i olika lägen. I en arbetsprocess kan jag uppmuntra till användning av ordböcker och stavningskontroll, men i en provsituation tillåter jag inte dessa hjälpmedel. Här är en bild med tips samt en checklista att kolla igenom innan man lämnar in sin textPDF.

Digitala strategier

Även när vi använder digitala verktyg behöver vi använda oss av olika strategier, vilket jag tidigare belyst i det här inlägget. Att söka information är inte enkelt, det finns många detaljer i hur man använder en sökmotor som elever saknar kännedom om. Jag har förklarat ett flertal av dem i den här filmen. Den har några år på nacken och vissa saker kan ha ändrats, men jag tror att det allra mesta fortfarande är relevant.

Källkritik är också klurigt, och här har jag arbetat fram en enkel stödstruktur som mina elever har tillgänglig när de arbetar med att söka information på internet. Detta arbete sker i kommunikation med klassernas SO-lärare, eftersom källkritik ingår i fler ämnen. Filen hittar du här, detta dokument dock enbart på engelska.PDF


Mia Smith

Legitimerad lärare i engelska och tyska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla