Sambandskort och tidslinjer

En av de fyra förmågor eleverna ska få möjlighet att utveckla i historieämnet är att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

Att bygga en historisk referensram ser jag själv som en av de viktigaste delarna av historieundervisningen då detta i sin tur ger möjlighet att diskutera historiesyn, historiebruk och källgranskning. Utan referensramen är det svårt att förstå något alls.

Ett sätt att jobba med den historiska referensramen är att bygga tidslinjer. Detta är en metod jag arbetat med redan sen jag själv studerade historia på universitetet och jag har gjort det med elever så länge jag undervisat i historia. Eleverna brukar tycka att det är roligt och jag upplever det som en bra metod för att skapa förståelse för historisk kontinuitet och förändring.

Problemet med tidslinjerna är att det tenderar att bli rätt mekaniskt. En händelse slås upp, sammanfattas och noteras på linjen, oavsett om denna är digital eller analog. Jag har därför försökt hitta en metod att få tidslinjen som ett verktyg att skapa förståelse för sambanden mellan processer, aktörer och hur historisk kronologi hänger samman.

Så, för något år sedan tipsade Lotta i Halmstadlänk till annan webbplats mig om hur man kan arbeta med sambandskort. Enkelt uttryckt går detta ut på att eleverna får en hög lappar med begrepp, händelser eller namn. Dessa ska de sedan pussla ihop på ett sätt som visar hur de hänger ihop. För att uppgiften ska fungera krävs dock att eleverna är väl inlästa på det ämnesområde man arbetar med, oavsett om korten handlar om en enstaka del av ett historiskt skeende eller en hel epok. Ju mer inlästa eleverna är, desto bättre fungerar uppgiften då den i praktiken är omöjlig att lösa utan att eleverna för ordentliga diskussioner med varandra.

När uppgiften är klar finns en rad olika möjligheter. Ibland får eleverna titta igenom varandras “sambandskartor” och diskutera dem och jämföra med sina egna för att sedan återvända och lägga om. Ibland får de skriva om något samband, ibland diskuterar vi dem i helklass. Allt beror på gruppen.

Ett sätt att arbeta vidare är att låta eleverna, när de väl pusslat ihop hur saker hänger samman, arbeta om sin sambandskarta så att den ligger i kronologisk ordning. I de fallen får eleverna helt enkelt slå i böcker, wikipedia eller liknande för att få fram datum, perioder och liknande.

När det momentet är klart är det dags för tidslinjen. Eleverna använder de olika begreppen, händelserna och personerna för att bygga upp sin tidslinje. När det kommer till val av verktyg är det så klart en fråga om tycke och smak. Jag brukar använda mig av Knightlabs variant, eftersom den bygger på Googles kalkylark och dessutom skapar lättbegripliga och snygga tidslinjer.


Mikael Bruér

Lärare i samhällskunskap, historia, geografi och religion.

Mejla