Dags att avskaffa pseudoämnet elevens val?

Idag läste jag ett intressant blogginlägg av SO-läraren Petter Bergenstråhlelänk till annan webbplats som problematiserar tidsanvändningen och fördelningen av tid mellan ämnen i skolan.

Publicerad Av

I grundskolan undervisas elever minst 382 timmar i något som i skollag kallas för “elevens val”. För att sätta det i relation till andra ämnen läggs alltså över 100 fler timmar på elevens val än ämnen som historia, fysik, teknik eller samhällskunskap. Men vad innebär egentligen elevens val och vilka är effekterna? Svaren på den frågan skiljer sig naturligtvis åt mellan olika skolor. Jag tror det beror på att ingen egentligen vet.

Elevens val

Elevens val infördes 1994 och ersatte då de tidigare tillvalsämnena som fanns i grundskolan. I skollagen står att undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I skolförordningen står att huvudmannen inom ramen för elevens val ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen. Det framgår också att man får erbjuda ett nybörjarspråk om skolan önskar. Hur man bygger upp organisationen kring elevens val är däremot något som ska beslutas om på lokal nivå. Mer än så verkar inte finnas reglerat kring ämnet. Det finns t.ex. ingen kursplan eller några nedtecknade förväntningar på ämnet mer än att elevernas kunskaper ska breddas och fördjupas i förhållande till det som står formulerat i kursplanerna i de olika ämnena. Den formuleringen i sig begränsar dock elevens val till något som står att finna i kursplanerna. Frågan är var och på vilket sätt? När elevens val infördes 1994 framhölls att ämnet syftade till att tillvarata elevens speciella intressen genom att eleven skulle få studera ett ämne eleven själv valt för att i förlängningen stimulera intresse, engagemang och initiativ vilket förväntades ge ökad studiemotivation. Personligen ser jag tydliga kopplingar till begreppet “lust att lära”, ett begrepp jag tidigare bloggat om härlänk till annan webbplats.

I och med införandet av LGR11 blev det tydligt att elevinflytande är något som ska genomsyra skolans alla ämnen. Jag menar att elevens val i praktiken inte bidragit till ökat elevinflytande utan snarare mer haft formen av ett skendemokratiskt skynke för att blidka skollagens skrivningar än ett medel för fördjupade och breddade kunskaper. Eleverna får göra val (helst efter egna behov vilket sällan sker) och efter lärares behörigheter och skolans organisatoriska möjligheter, prioriteringar och vilja. I praktiken har elevens val blivit ett organisatoriskt problem då eleverna dels ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen och även ha möjlighet att undervisas på djupet. Kan ens små skolor med få lärare leva upp till det kriteriet? Eftersom lärare sällan vet hur undervisningsgruppen ser ut (t.ex. antal elever, förkunskaper och behov) innan eleverna gjort valet är det svårt att i förväg planera innehållet i undervisningen. Om skolan väljer att låta eleverna göra ett nytt val efter en halv eller en termin står lärarna inför denna situation än en gång vilket försvårar då kontinuitet i såväl individ- som gruppprocesser bryts. 

Så hur ser eleverna på elevens val?

Min erfarenhet är att ämnet inte ses som viktigt och värdefullt. Givetvis beror det på att skolor/lärare inte vet hur det ska/bör organiseras och jag tror inte heller att elevens val kommer på den övre halvan av lärares prioriteringslistor vid planering av undervisning av den anledningen. Vissa skolor använder tiden till att fokusera extra på elever i behov av särskilt stöd. Det är en bra sak i sig men jag undrar hur lärartiden räcker till för att övriga elever ska erbjudas möjlighet till fördjupning inom ramen för samma "ämne". Fördjupning är nämligen inget jag tror elever ska tvingas göra på egen hand utan alla elever är lika förtjänta av att få undervisning.

Varför flyttar vi inte istället de 382 timmarna som ägnas till elevens val till de skolämnen som finns i läroplanen så kanske lärare i högre grad kan ägna tiden åt systematisk välplanerad breddning och fördjupning direkt i ämnena? Nuvarande stoffträngsel i t.ex. vissa SO-ämnen kunde lösas upp och lärare kunde då också ge eleverna reellt inflytande på undervisningen genom att exempelvis ägna relevanta innehållsliga sidospår tid vilket jag tror gynnar motivationen mer än ett flummigt formulerat pseudoämne.


Nicklas Mörk

Lärare i matematik, historia, geografi, samhällskunskap och religion

Mejla