Läsförståelse och skrivutveckling i samspel

Under läsåret har jag skrivit om EPA, skrivövningar och tankerutiner, och dessutom gjort någon hänvisning till Steven Pinkers tankar om skrivutveckling. I det här inlägget vill jag försöka presentera ett upplägg som knyter ihop allt detta.

Det jag vill lyfta fram från Pinker är tanken om att ett gott skrivande föds ur ett gott läsande och att en viktig faktor är förmågan att identifiera exakt vad det är i de texter som talar till mig som gör att de tilltalar mig. Goda författare, menar Pinker, lär sig identifiera detta och kan sedan genom "reverse engineering" av de mekanismer de iakttagit lyfta sitt eget skrivande.

I klippet nedan kan du höra honom förklara det hela med egna ord (i ett par minuter framåt från startpunkten):

I ett försök att hjälpa eleverna att utveckla den förmåga Pinker lyfter fram tänker jag använda en novell skriven av Jensen Beach och som publicerats i The New Yorker, som heter "The Apartment"länk till annan webbplats.

Anledningen att jag valt just den novellen är dels att den utspelar sig i Sverige, något som verkar tilltala eleverna, dels att den kräver en hel del läsning mellan raderna, men framför allt att det finns en mycket användbar kommentar till texten, författad av Jensen Beach självlänk till annan webbplats. Det som gör den så användbar är att den handlar om hur författaren, med hjälp av en redaktörsanteckning, formulerar om ett avsnitt så att det fylls med djup och innehåll.

Det första jag vill göra är att låta eleverna läsa novellen enskilt. Jag brukar inleda med högläsning och övergå till tyst läsning när eleverna väl kommit in i texten och lugnet har lagt sig. Under tiden de lyssnar och läser så ber jag dem att anteckna enligt tankerutinen see-think-wonderlänk till annan webbplats med fokus på frågorna 

  • Hur skulle du beskriva protagonistens (Louise) livssituation och hälsotillstånd? V
  • ad är det som driver Louise till att dricka?
  • Hur tror du att de andra personerna i novellen uppfattar henne?

När läsningen och antecknandet väl är klart så får eleverna arbeta i par. Den ena parten (P1) börjar besvara frågeställningen och jobbar sig successivt djupare in i texten genom att följa see-think-wonder-mönstret.

Den andra parten (P2) har samtidigt till uppgift att utmana med frågan/tankerutinen What makes you say that?länk till annan webbplats 

Och när redogörelsen väl är klar ska P2 återkoppla till P1 med frågor som Jag hörde dig säga att... ...så vad tror du om/vad skulle du säga om jag hävdade att...? Syftet är att öva eleverna i aktivt lyssnande och konsten att ställa kloka och fördjupande frågor.

Till sist fulbordar vi EPA-mönstret med att alla deltar i en helklassdiskussion under vilken jag leder och fördelar ordet.

För att flytta fokus från läsförståelse och analys till skapande ber jag sedan eleverna fokusera på den mening som författarens kommentarlänk till annan webbplats kretsar kring:

“Then she stuffed the bottles into her purse, concealing what wouldn’t fit all the way in with her scarf, and walked the rest of the way home.”

Jensen Beach

Frågan jag vill ställa till eleverna är Vad avslöjar denna mening om Louise? 

Efter en kort och enkel diskussion om detta är det dags att läsa författarkommentaren. Den är så pass kort att jag tänker högläsa den så att alla elever blir klara samtidigt och så att de lässvaga får lite av det stöd de behöver.

Efter läsningen vill jag kontrollera att eleverna hängt med i texten. Det gör jag genom att låta dem i en enda mening formulera vad författaren anser att de ändringar han gjorde fick för effekter. Några elever ombeds läsa upp vad de skrivit inför resten av klassen, men om någon inte vill göra det så är det så klart helt okej att avstå.

Nu är det dags för eleverna att redigera sina egna alster. Texterna i fråga är de karaktärsbeskrivningar vi skapade i samband med den uppgift jag skrivit om här

Eleverna får parvis eller i grupper om tre läsa igenom varandras texter och föreslå omarbetningar och tillägg som skapar en extra dimension eller ett nytt djup på samma sätt som Beach justeringar i "The Apartment" gjorde.

Sedan är det dags för individuellt arbete med att förverkliga något eller några av de förslag som diskuterats.

Hela momentet avslutas med att eleverna i nya gruppkonstellationer får redovisa de omarbetade avsnitten "before and after".

Efter det ber jag varje grupp komma överens om åtminstone ett exempel på ett gott redigeringsarbete som de klistrar in i ett gemensamt dokument i Google Drive och på så vis bygger vi upp en bank med goda exempel som vi kan återkomma till då och då för inspiration.

Min förhoppning är att vi i slutändan övat oss i förmågan att genom ett gott och aktivt läsande identifiera mekanismer som kan lyfta vårt skrivande. Lyckas det så har vi tagit ett steg i riktning mot "att lära oss att lära oss" och det är i så fall ingen liten framgång.


Robin Smith

Lärare i svenska och engelska på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla