Avspark för Svenska 1

I år tänkte jag gå ut ganska hårt med mina ettor i Svenska 1 och låta dem bearbeta ett avsnitt av Filosofiska rummet genom att lyssna (såklart), tänka, skriva och diskutera. Syftet är att få eleverna att reflektera över sin egen roll i den hjältesaga som är deras studietid innan vi går vidare med ett studiebesök på biografen Zitalänk till annan webbplats för att lära oss om "hjältens resa" och sedan kastar oss in i de antika hjältarnas värld.

Publicerad Av

Avsnittet jag valt har titeln Utblick: Otur? Om fatalism, fri vilja och makten över ditt liv länk till annan webbplatsoch är 45 minuter långt. Jag tänker att vi nog ska kunna tugga oss igenom det bit för bit under den allra första av våra två och en halv timma långa lektioner.

En av deltagarna i programmet, brottaren Zakarias Tallroth, skulle då nyss ha tävlat i OS, men så blev inte fallet och det är faktiskt lite intressant för oss. Programmet kretsar nämligen kring frågan om hur mycket vi kan styra våra liv, en intressant fråga både för en elitsatsande brottare och en ambitiös gymnasieelev, liksom för en antik hjälte, som Oidipus, eller en modern sådan, som Neo i The Matrix. Går det egentligen att ta makten över sitt eget öde, eller är allt redan förutbestämt? Och i så fall av vem - gud, generna eller naturlagarna?

Zakarias Tallroth

Del 1

Innan vi sätter igång med Filosofiska rummet så vill jag be eleverna göra en lista med berättelser, böcker och filmer de känner till där det finns ett förutbestämt öde eller en profetia som präglar huvudpersonens liv. Det kan vara allt från Nya Testamentet till Lego - The Movie, men självklart lär Harry Potter hamna högst upp på de flesta listor.

Jag frågar eleverna om de någonsin drömt om att vara särskilt utvalda, om att ha ett speciellt öde? Självklart beror det till stor del på vad de i så fall utvalts till och vilket deras öde är - hellre fajtande frälsare som Neo än incestuös fadersmördare som Oidipus.

Följdfrågorna blir vad det finns för attraktivt i tanken om att vara utvald och ödesbestämd och vad som eventuellt är skrämmande med den.

Del 2

Sedan får eleverna ta fram anteckningsmaterial. Jag tänkte köra Google Drive för att slippa handstilsproblematiken, men egentligen är nog analoga anteckningar det allra bästa för en sådan här övning.

Därefter kör vi de första nio minuterna av Filosofiska rummet och elevernas uppgift blir att i skrift formulera vad de anser vara den mest intressanta tanke som kommit fram så långt.

Några begrepp att reda ut innan de börjar är determinism och fatalism. Det redogörs rätt väl för dem i avsnittet men för att vara säker på att alla är med så kan det vara värt att ägna ett par minuter åt att göra det igen.

Det bör ta eleverna ca 10 minuter att klart och tydligt uttrycka den tanke de fastnat för.

När det är gjort går vi vidare genom att de får dela sina texter med en klasskamrat vars uppgift blir att ställa en fördjupande fråga, till exempel "Skulle det kunna vara så att...?" eller "Innebär det att alla som...?" Det bör inte ta mer än fem minuter även om det är ganska klurigt.

Efter det frågar jag klassen om någon fått en riktigt bra fördjupande fråga och om så är fallet ber jag hen läsa upp både sin egen text och frågan för resten av klassen. På så vis lägger vi grunden för goda diskussioner och resonemang under kursen.

Innan vi går vidare ställer jag själv två frågor till klassen:

  • Upplever du att du haft mycket tur eller otur i ditt liv?
  • Tror du att människor som mött många motgångar i sina liv har ett större behov av att förklara saker och ting med tur och otur än de som haft stor framgång?

Jag låter ca 30 sekunder passera innan jag fördelar ordet. Ingen ska räcka upp handen, alla ska vara beredda att svara.

Steven Bradburys OS-guld, tur eller skicklighet? Hör vad han själv säger:

Del 3

Sedan lyssnar vi fram till 20.55 (en triggervarning om att cancer och nära anhörigs bortgång kommer att komma upp kan vara på sin plats).

Efter det kör vi samma rutin som ovan: Eleverna formulerar sig, delar med sig, och hjälper varandra med fördjupande frågor, allt i skrift. Själv byter jag ut mina två frågor mot:

  • Lone Franks bild av människor som flyter på badringar längs en strömmande flod och stoikernas bild av hunden som är bunden bakom en skenande vagn, vad tänker du om dem?
  • Stoisk apati, kan det vara en väg till lycka?

30 sekunders betänketid, inga händer, alla ska vara beredda på att svara, och dessutom på att kommentera varandras svar.

Stoikerna slår tillbaka?

Del 4

Nästa avsnitt sträcker sig fram till 30.25 och denna gång ändrar jag lite i elevernas uppgift.

De ska lyfta fram en central tanke ur avsnittet samt ange både en förtjänst med den tanken och ett problem med den.

När de sedan delar med sig av sina texter blir uppgiften att kommentera varandras funderingar med antingen "Jag håller med dig eftersom..." eller "Jag tänker annorlunda därför att...", allt i skrift.

Avsnittet behandlar frågorna Om vi kan ha full kontroll över tillvaron, har vi då också fullt ansvar för våra liv? och Är tillvaron deterministisk och lurar vi oss således bara när vi tror att vi har fri vilja?

Det ska bli spännande att höra vad unga hjärnor tänker om detta, så jag ber några elever läsa upp både sin egen text och klasskamratens kommentar. Det är helt okej för dem att avböja om det känns obekvämt. Sedan tar vi en välförtjänt paus.

Har vi fri vilja?

Del 5

I stället för att dyka direkt in Filosofiska rummet igen efter rasten så vill jag passa på att visa eleverna Bo Bergmans dikt "Marionetterna" och fråga dem vad de tror att författaren har för tankar om determinism, fatalism och fri vilja.

Det sitter en herre i himlens sal,
och till hans åldriga händer
gå knippen av trådar i tusental
från vart mänskoliv han tänder.
Han samlar dem alla, och rycker han till,
så niga och bocka vi som han vill
och göra så lustiga piruetter,
vi stackars marionetter.
Vi äta och dricka och älska och slåss
och dö och stoppas i jorden.
Vi bära den lysande tankens bloss,
vi äro så stora i orden.
I härlighet leva vi och i skam
men allt som går under och allt som går fram
och allt som vår lycka och ofärd bådar
är bara ryck på trådar.
Du åldrige herre i himlens sal,
när skall du tröttna omsider?
Se dansen på dockornas karneval
är lik sig i alla tider.
Ett ryck på tråden – och allting tar slut
och människosläktet får sova ut
och sorgen och ondskan vila sig båda
i din stora leksakslåda.
Är allt bara ryck i trådar?

När vi väl lyssnar vidare kommer eleverna att få höra programledaren läsa avsnittet om sprattelgubben "röda turken" ur Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom. Då kan jag peka på vänskapen mellan Bergman och Söderberg samtidigt som eleverna får en försmak av bildspråk och symbolik i såväl lyrik som prosa.

Del 6

Under programmets sista 15 minuter låter jag eleverna formulera två frågor eller kommentarer till vem de de vill av deltagarna.

Efter 5 minuters arbete ber jag några av dem läsa upp sina frågor/kommentarer (okej att avböja) och låter sedan andra elever ge sig på att besvara/kommentera dessa.

Sedan är det dags för lektionens sista uppgift. Då vill jag att eleverna kortfattat, men med mer än ett eller ett par ord, besvarar nedanstående frågor. Elevernas svar på dessa kommer jag att kommentera innan nästa lektion, och kanske ställer jag en och annan fördjupande fråga.

  • Vad tänker du om Sartres påstående att fri vilja snarast är en börda?
  • I programmet säger Frank Lorentzon att vi måste tro på att vi har en fri vilja. Vad tror du att han menar med det?
  • Finns det några likheter mellan en tuff idrottssatsning och en hög ambition i gymnasiestudierna tror du?
  • Vilken tanke tar du främst med dig från lektionen idag?

Förhoppningen är att det ska vara en första lektion med hög elevaktivitet och hög elevdelaktighet där vi tillsammans skapar stora delar av innehållet.

Om alla elever fått lyssna, läsa, tänka, skriva och tala, då kan jag nog känna att jag lyckats. Gör jag det vill jag nog gärna tro att det är genom skicklighet, gör jag inte det frestas jag nog att skylla på otur, eller var utgången egentligen redan bestämd på förhand?


Robin Smith

Lärare i svenska och engelska på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla