Låsning eller lösning

- statsministeromröstningen som retorikövning

Vi kanske inte ska överdriva ögonblickets dramatik men visst fanns det något ödesmättat över riksdagens omröstning den 18 januari? Gamla allianser bröts upp och bräckliga ny band knöts när Sverige efter 131 dagars väntan fick en ny statsminister. Den föregående riksdagsdebatten bjöd dessutom på riktigt fin retorik.

Publicerad Av

I efterdyningarna av statsministeromröstningen kom mycket att kretsa kring färgerna på Annie Lööfs klänning och Jimmie Åkessons slips. Kanske var det en lättare fråga att ta ställning till än vem det egentligen var som var vinnaren den dagen. Inget parti uttryckte någon särskild glädje över resultatet utan i stället ställdes lättnad och ansvar mot oro och besvikelse. Men samtliga partier - oavsett om de var en del av januariöverenskommelsenlänk till annan webbplats, blivit marginaliserade i och med den eller upplevde sig svikna på grund av den - menade att de hade hade fattat rätt beslut under svåra omständigheter och samtliga kände sig manade att försvara sin ståndpunkt samt kritisera meningsmotståndarnas. Ett perfekt scenario för den som vill studera retorik, eller hur?

Så här gick vi tillväga när vi tog oss an det hela i retorikkursen:

Att titta på hela riksdagsdebatten inför statsministeromröstningenlänk till annan webbplats var inte en möjlighet. Det skulle ha tagit alldeles för lång tid och förmodligen också ha testat gränsen för elevernas tålamod och koncentrationsförmåga. Därför delade jag in de åtta partierna i fyra par: de partier som ingått i den föregående regeringen och som nu bildar en ny sådan (S och MP), de allianspartier som genom januariöverenskommelsen släppt fram en regering de inte själva har för avsikt att sitta i (C och L), de allianspartier som inte varit delaktiga i januariöverenskommelsen (M och KD) samt de partier som distanserats från politiskt inflytande i och med överenskommelsen (V och SD).

För Socialdemokraterna talade Anders Ygemanlänk till annan webbplats och för Miljöpartiet Maria Fermlänk till annan webbplats.

För Centerpartiet talade Annie Lööflänk till annan webbplats och för Liberalerna Jan Björklundlänk till annan webbplats.

För Moderaterna talade Ulf Kristerssonlänk till annan webbplats och för Kristdemokraterna Ebba Busch Thor.länk till annan webbplats

För Vänsterpartiet talade Jonas Sjöstedtlänk till annan webbplats och för Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson.länk till annan webbplats

(Länkarna ovan går direkt till respektive talares anförande)

Under en timme fick eleverna arbeta i grupp med att fokusera på ett av "paren" ovan och lösa följande fyra uppgifter:

1a. Vilka argument använder talarna för att stödja partiets beslut? (gör en punktlista för vardera talare)

1b. Riktar talarna någon kritik mot andra partier/partiföreträdare? Hur formuleras i så fall denna kritik?

2. Januariöverenskommelsen innebär att samtliga partier har tvingats kompromissa och/eller acceptera att de inte fått det inflytande på politiken de helst vill ha. Samtidigt ligger det i varje partis intresse att framstå som handlingkraftigt, inflytelserikt och principfast. Hur har era talare hanterat den situationen?

3. Kommentera de båda talarnas argumentation i sin helhet utifrån begreppen ethos - etiska argument (värderingar), logos - logiska argument (förnuft och fakta) och pathos - patetiska argument (känsloargument)

4. Vilka retoriska stilfigurer och andra effektiva övertalningsmedel kan ni observera i framträdandena? (Högerklicka på videon i YouTube och välj “copy url at current location” och gör en länklista nedan).

Det innebar att varje grupp hade ca 15 minuters talande att titta på och analysera. Det enda undantaget var den grupp som hade M och KD, eftersom Ulf Kristersson talade lite längre än de andra.

När timmen gått fick eleverna presentera för varandra i tvärgrupper (ca 15 minuter per elev) medan jag gick runt och lyssnade, kommenterade och ställde frågor. Som avslutning förde vi en diskussion om vad som kännetecknar både ett bra tal och en bra talare utifrån de exempel de just sett.

Upplevelsen jag hade när lektionen tog slut var att eleverna deltagit engagerat samt att de utvecklat både sin förmåga att analysera tal och sin förståelse för den politiska situationen i Sverige. Inte så illa för en halv dags arbete.


Robin Smith

Lärare i svenska och engelska på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla