Bordsplacering och ”name selector”

Ett segregerat klassrum speglar ett segregerat samhälle. Vårt arbete som lärare mot segregation börjar i klassrummet. Många gånger är det lättare för några elever att skypa och prata med någon som de inte känner än att sitta bredvid en klasskamrat och då samtala och diskutera ett ämne i klassrummet. Vad beror det på?

Publicerad Av

Ett segregerat klassrum speglar ett segregerat samhälle. Vårt arbete som lärare mot segregation börjar i klassrummet.

  • Har du stora grupper?
  • Hur sitter dina elever i klassrummet?
  • Hur interagerar de med varandra?
  • Har du ett bra klassrumsklimat?

Ämnesspanaren Cecilia Johansson har bloggat om behovet att utveckla och träna på elevernas empatiförmåga: Empati: en kognitiv förmåga att utveckla. Hur skapar man empati och trygghet mellan klasskamraterna? Det finns inte en annan väg än att prata om och träna på det. Det är vårt uppdrag att ge eleverna vettiga uppgifter där de utvecklar sina samarbetsförmåga. De behöver inte vara bästa kompis med alla men de behöver lära sig att samarbeta och respektera varandra.

John Hattie påpekar att relationen mellan lärare och elever måste studeras noga för att uppnå en positiv klassrumskontroll: "Det måste finnas omsorg, förtroende, samarbete och förmåga att arbeta i grupp eftersom det är dessa färdigheter som behövs för att främja klassrumsmiljöer där misslyckanden inte bara tolereras utan också välkomnas". (Hattie, 2012:99) Enligt honom är klassrumsklimatet en viktig påverkansfaktor på studieprestationer och har stor betydelse för att främja lärande.

Jag undervisar i spanska och engelska på högstadiet. Till mina spanskgrupper kommer elever från olika klasser (A,B,C,D) i konstellationer där de inte brukar ses. Det är en chans att träffa sin bästis som går i en annan klass och snacka ifatt. Det kräver en hel del ledarskap och skicklighet. Lektionerna måste ha flyt, variation och det ska vara intressant för eleverna annars sitter de och pratar om allt möjligt än spanskan.

Att eleverna både gillar och behöver struktur är ingen nyhet. Har man en stor grupp är det bra att tänka på små steg innan man kliver in i rummet:

  • Hur väl känner jag eleverna? Vad kan vi göra för att lära känna varandra?
  • Främjar möbleringen våra planerade aktiviteter?
  • Hur och när kan den stora gruppen delas i små grupper?
  • Vid behov, gör en bordsplacering.

Placering är väldigt viktigt och måste göras med eftertanke. Utgå efter individuella behov samt gruppens behov för att placera dina elever. Att känna sina elevens potential kan användas som ett verktyg för att bidra till både elevens och gruppens utveckling.

TeacherKitlänk till annan webbplats (Android, iOS, Windows 8) och Smartseat länk till annan webbplats(iOS) är två exempel på appar med vilka man smidigt kan göra bordsplacering i klassrummet. TeacherKitlänk till annan webbplats är väldigt lätt att hantera och man kan med bara en "touch" ta närvaro eller placera om eleverna. Själv tycker jag att denna funktion borde ingå i vår lärplattform så att vi behövde bara importera våra grupper och göra det så smidigt så möjligt. Båda apparna kan importera filen från en text fil om du köper hela versionen.

Så här kan det set ut:

Halvgruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Biomöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Bussmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Hästmöblering och närvaro. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gruppmöblering. TeaGruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.cherKit. Rosana Månsson.

Gail Davison Blad argumenterar att starka elever kan hjälpa svagare samt att hon föredrar att eleverna sitter parvis för en bättre interaktion med varandra. Hon föreslår följande för högstadieelever:

  • Samla elever med samma olika sorters problematik så att de sitter tillsammans nära dig. På det sättet kan du koncentrera dig på att hjälpa dem och låta de som inte har några svårigheter sköta sig själva lite mer.
  • Para inte ihop starka individer med okoncentrerad individer. Det funkar inte!
  • Andra får gärna sitta hos kompisen – så länge det fungerar. (Blad, 2012:17)

Trafikljuset i klassrummet

En annan modell för klassrumsplacering presenterades av Stefan Hertz. Modellen har diskuterats på gymnasiet enligt ett blogginlägg från Pedagog Värmlandlänk till annan webbplats. Hertz utgår från elevernas beteende indelat i olika färger. Han gör en parallell som han kallar för trafikljuset i klassrummet:

  • Grön: elever som samarbetar både med lärare och med klasskamrater. De skapar positiv mönster i klassrummet och ska sitta i mitten för att bli föredömen för de andra i klassen.
  • Gul: elever som ibland följer instruktioner och kan syssla med något annat under lektionen. De ska sitta runt de gröna.
  • Röd: elever som har svårt att samarbeta med läraren och klasskamrater. De följer sällan instruktionerna. De ska sitta nära läraren och runt de gröna. (Hertz, 2014)

Att ha samråd med specialläraren är till stor nytta när det gäller placering. Både de ”problematiska” och ”röda” eleverna nämnda ovan kan vara elever med särskilda behov. Annat att tänka på är att vissa elever med neuropsykiatriska problem föredrar att sitta nära fönster eller dörren.

Vad säger eleverna om bordsplacering i klassrummet? När jag frågade mina elever blev de vanligaste svaren:

  • Jag vill välja vart* jag ska sitta.  (*dalmål)
  • Det är bättre när lärarna bestämmer var vi ska sitta.
  • Vi vill absolut inte bli delade i varannan ”pojke” och ”flicka”. Förresten vet ni vem som är pojkar och vem som är flickor?
  • Det beror på vilken lektion, vilket ämne och vilken aktivitet vi ska göra.

Har du inte tid eller behov att bordsplacera dina elever så kan du få dem att interagera med varandra i form av olika gruppuppgifter. Det finns olika sätt att gruppera elever. Om uppgiften ska göras i bara en lektion tycker jag att det utmärkt att använda ett slumpmässigt program/app så kallade ”name selector" eller "name picker". De används ofta för metoden "no hands uplänk till annan webbplats". Annars om det är till en längre period som de ska arbeta med ett projekt tycker jag att det ska vara genomtänkt vem vi placerar de tillsammans med. I de nämnda appar, Teacherkit och Smartseat, finns det funktionen ”random student selector” eller "call out" som används för att välja ut eleverna slumpmässigt.

Fördelen med att använda "name selectors" för att gruppera elever är att de inte behöver tänka på varför en ska jobba med just den klasskamraten då. Ingen bedömning från läraren om placering av just den eleven i gruppen. Det är nyttigt att träna på att samarbeta med andra klasskamrater.

Appar:

Du kan också använda "name selectors" utan att ladda ner men de är mer begränsade och för att göra grupperna måste du skriva ner grupperna efter att det har valt ett namn.

Webbplatser:

I läroplanen står det att skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Det står också att ”informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad". (Skolverketlänk till annan webbplats)  Tills du skapar ett demokratiskt klassrum använd bordsplacering och ”name selector” för att bilda grupper. Det kommer att hjälpa dig och dina elever på sikt att få mer struktur och skapa trygghet. Beroende på hur gruppen fungerar kan eleverna så småningom få ha mer inflytande över placering och möblering i klassrummet.

Det är så skönt när eleverna frågar var de ska sitta och svaret blir: - Friplacering! Kom ihåg att ingen ska sitta ensam för ni behöver ju träna på att ”samtala” med någon på lektionen. Då ser man gruppgäng som blandas…

Annars, agera direkt om de sitter i segregerade grupper. Det ska inte finnas utrymme för det varken i klassrummet eller matsalen. Inte någonstans på hela skolan!

Jag lämnar er med en video från Skolvärlden där undervisningshandledaren Anne-Marie Körling efterlyser ett medvetet förhållningssätt i klassrummet:

Mer inom ämnet

Referenser:

  • Gail , D. B. (2012). Really inspiring! 150 tips för engelsklärare på högstadiet. Stockholm: Sanoma Utbildning.
  • Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Hertz, S. (2014). Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan. Stockholm: Utbildning AB Förlag.

Rosana Månsson

Legitimerad lärare i spanska och engelska för högstadiet. Även behörig i portugisiska, franska och SVA. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla