Resurslärare, elev- och lärarassistent – vad är deras roll?

En pedagogisk insats som skapar trygghet

Som klasslärare eller ämneslärare skulle det vara perfekt att ha någon som hjälper oss att dela ut material, ta närvaro, samla ihop mobilerna osv. Ibland kan det kännas önskvärt att få hjälp av just den vuxne i klassrummet, men vad har den ”extra” vuxne egentligen för roll i ditt klassrum och hur kan du utnyttja deras närvaro? Min kollega bad mig att skriva om det och jag hoppas att detta inlägg kommer att förtydliga och inspirera oss när det gäller samarbete med resurslärare eller elev- och lärarassistenter.

Uppdrag

Först och främst är det viktigt att veta vad personen har för funktion i just ditt klassrum. Prata med personen, fråga din arbetsledare/pedagogisk samordnare eller rektor. Är det administrativt stöd till läraren, vilket är vanligare på yngre stadier, eller är det stöd till en enskild elev, flera elever eller en hel klass? Tydliggör detta vid arbetslagsmötet. Ofta hjälper och följer resursläraren elever med koncentrationssvårigheter, exekutiva förmågor brister, psykosociala svårigheter, läs- och skrivsvårigheter eller någon typ av funktionsnedsättning.

Ansvar

Det är läraren som har huvudansvaret för undervisningen, anpassningen av arbetet och skapandet av instruktionerna, men i praktiken tar resursläraren eller elevassistenten mycket mer ansvar än vad som är förväntat. En undersökning av Gunilla Lindkvist (Red. Länken fungerar inte längre.) som är lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna visar att två tredjedelar av resurslärarnas arbetstid går åt till undervisning.

Det som är paradoxalt i denna situation är att eleverna i behov av särskilt stöd Länk till annan webbplats. skulle mest behöva träffa den mer kompetenta personen som är specialist både när det gäller ämneskunskap och didaktik, men istället blir eleven utlämnad till en assistent vilket i de flesta fall är outbildad och/eller oerfaren yngre. Dessa i sin tur gör sitt bästa för att lära känna elevens svårigheter och gör det bästa av situationen för att klara av sitt jobb.

Konkreta tips till resurslärare

Det finns en viss frustration hos undervisande lärare av att inte nå fram eleverna i behov av särskilt stöd. Det är svårt att bygga en relation med eleverna när man har helklassundervisning och inte har tid att träffa eleven mer än de ordinarie tiderna för lektionerna. Sofia Olsson är en av de få fastanställda resurslärare på Ludvika Kommun och hon upplever att det fungerar bäst när man samarbetar med lärarna genom att bland annat samplanera eller ta del av planeringen i god tid. Nuförtiden när man har möjlighet att arbeta kollaborativt, dela ett dokument med planeringar och anteckningar är ett utmärkt verktyg. Hon påpekar att som resurslärare är det viktigt att försöka inkludera eleven i gruppen genom att hjälpa eleven att deltaga på några aktiviteter, samtidigt som man ska vara redo att exkludera eleven och gå ifrån till ett annat rum för att jobba intensivt eller ge bäst stöd individuellt eller i små grupper. Många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar in många intryck från sin omgivning och mår bra av att ha en lugnare plats att gå till, som till exempel ett grupprum. På detta viss skapar man trygghet hos alla. Många kan hävda att tiden för gemensam planering inte finns men vill man att verksamheten ska fungera bra måste man skapa tid för det. Målet med resurslärarnas arbete är även att så gott det går utveckla självständighet hos sin brukare. Liksom en studiehandledare behöver en resurslärare tid för att sätta sig in i materialet och ha tid för för- och efterarbete.

Att tänka på som huvudlärare

Återigen är öppet samtal och planering A och O för att samarbetet ska fungera. Det är också viktig att resursläraren har överblick över dagen för att ta sina välförtjänade pauser. Ann-Sofie Sjölander har jobbat som resurslärare i många år, och utifrån sin erfarenhet tipsar hon sin favoritlista om vad man ska undvika att göra som personal för att underlätta kontakten med eleverna som befinner sig i till exempel ett autismspektrum. Klicka här Pdf, 433 kB. för att se dokumentet där man kan bocka av och reflektera över hur man förmedlar informationen på skolan.

Jag avslutar detta inlägg med en länk till en samling av några folkhögskolor som erbjuder utbildning till resurslärare/lärarassistent.

https://www.folkhogskola.nu/sok-kurser/manniska--samhalle--religion/lararassistent/ Länk till annan webbplats.

”Gestikulerande 'tar över' det som sägs... fokuset blir på att tolka kroppsrörelserna och vad som sägs uppfattas inte/uppfattas bara delvis... Det är ungefär samma 'fenomen' som uppstår som då man ska fokusera på vad någon säger men störs av små ljud i bakgrunden. Det är något som elever upplever mer störande (bakgrundsljud) än höga andra ljud i tex ett klassrum.”

Ann-Sofie Sjölander