Vuxenutbildning och forskning

Hur ser ut egentligen?

Det finns något förföriskt med tanken om att all undervisning och allt lärande är lika. Att det som räknas som god undervisning i grundskolan också bör vara välfungerande inom vuxenutbildningen. En gymnasiekurs i samhällskunskap borde exempelvis kunna överföras direkt till ett klassrum för vuxna som läser samma kurs.

Publicerad Av

Det är naturligt att tänka att ungdomar som ännu inte haft ansvar för sin egen ekonomi behöver lära sig om privatekonomins finesser. Men gäller samma sak för vuxna människor? Här blir det genast mer komplext. För det visar sig att gruppen vuxenstuderande är heterogen och att undervisningsbehoven är skiftande. I klassrummet kan det sitta elever som bara för en sommar sedan gick på gymnasiet och som mötte helt andra krav, tillsammans med människor med ett halvt yrkesliv bakom sig och som de nu vill byta riktning på. Nämnas bör också den enorma spännvidden mellan utbildningsbehoven hos lågutbildade nyanlända vuxna och de elever som vill komplettera sin utbildning för extra meritpoäng med kursen engelska 7 eller kurser i matematik.

Här kanske du som läser detta börjar ana att den förföriska tanken som nämndes i början av denna text inte håller hela vägen. Det faller på en sådan enkel sak som att eleverna i de respektive skolformerna inte är lika varandra även om kurserna och deras centrala innehåll är samma.

Det finns ett teoretiskt ramverk, andragogik, (även om det råder en viss diskussion om huruvida det rör sig om ett ramverk eller ett gäng principer), som bygger på en rad olika antaganden om den vuxne elevens lärande kopplat till deras behov och förutsättningar. Och att detta skiljer sig från barns eller ungdomar lärande. En vuxen människa är utöver det aldrig enbart elev utan även en myndig medborgare med valmöjligheter och skyldigheter som långt överskrider den omyndiges diton.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet lyder de bevingade orden i skollagen. För att detta ska vara möjligt måste det finnas forskning att utgå från. Hur ser det då ut med forskningen inom vuxenutbildningen? Här blir det både lätt och svårt – det finns forskning om vuxnas lärande men den är spretig. Vuxnas lärande kan, beroende på sammanhang, delas in i lärande på arbetsplatsen, lärande inom högre utbildning, nyanländas lärande, andraspråkslärande och kollegialt lärande. Ja, ja du förstår säkert att området lätt blir stort och överlappar en rad olika ämnen.

Böcker på olika böcker om vuxenutbildning


En spaning på forskningsområdet i Sverige

En snabb sökning visar i alla fall att det rör på sig, även om inte all forskning innebär resultat som direkt går att översätta till den egna klassrumspraktiken utan analys och reflektion – men å andra sidan vilken forskning om skola gör det?

För dig som är intresserad av området följer här ett litet axplock från vad som nyligen publicerats:

Inom det något mer specifika området andraspråksinlärning för vuxna hittar vi:

Forskningsöversikter

Framtiden?

En gissning om framtiden på forskningsområdet handlar om distansundervisning, flexibelt lärande och digitalisering, men även mer om vilka krav som indirekt och direkt ställs på vuxna individer kopplat till begreppet livslångt lärande.

Vad gäller den direkta framtiden hoppas jag mycket på att det planerade ifousprojektet om Vuxenutbildning på distans Länk till annan webbplats. får bäring direkt på praktiken eftersom distansundervisningen inom vuxenutbildningen verkar fortsätta att öka. Jag väntar även med spänning på mer information om de 9 doktorander som deltar i forskarskolan om vuxnas lärande Länk till annan webbplats..

”Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill fortsätta att betrakta och att fundera”

Michel Foucault


Sanna Hillerdal

Gymnasielärare som undervisar vuxna i engelska och samhällskunskap från grundskolenivå till gymnasienivå. Ledamot i intresseföreningen för Vuxlärare.

Mejla