Att arbeta med kärlek, sexualitet och identitet: Svenska

I svenskan har våra åttor just skrivit krönikor. Deras texter handlar bl.a. om homofobi, rasism i idrottsvärlden, samhällets syn på ADHD, vänskap, om hur det känns att ständigt bli missförstådd och utsättas för press i skolan och om att vara schysst på nätet.

Publicerad Av

Skrivuppgiften är det sista vi har gjort i svenskan inom arbetsområdet "Kärlek, sexualitet och identitet" som jag skrev om i mitt förra inlägg.

Först arbetade vi med fem olika noveller och romanutdrag som alla på något sätt handlade om kärlek eller sexualitet, utifrån vilka eleverna dels arbetade med läsförståelse och dels fick leda och delta i diskussioner, utformade ungefär som nians nationella prov. Utmaningen under förberedelserna av uppgifterna låg för det första i att hitta texter som ringade in normer på olika sätt och för det andra i att formulera frågor som inte ställde det normbrytande i fokus, utan snarare normen, alternativt något av textens mer allmänna teman.

Utifrån ”Den första kärleken” av Tage Danielsson diskuterades kärlek och ålder, om det egentligen finns några åldersgränser på kärlek och hur kärlek kan se ut och upplevas olika i olika åldrar. Vissa grupper kom även in på åldersskillnad i kärleksrelationer, och vi pratade givetvis också om hur det kommer sig att man när man läser novellen till en början inte anar att den handlar om ett äldre par.

Utifrån ”Det var igår bara” av Mirja Unge belystes frågan när en sexuell handling blir ett övergrepp, och vad som behövs för att ett övergrepp inte ska ske. ”Detta borde man prata mycket mer om!” uttryckte en elev i en av mina grupper - för det är sannerligen ingen enkel fråga. Eller jo, i elevernas värld är det egentligen det (och borde vara för alla): ”Alla måste ju vara med på det!” Men hur vet man att alla är med på det? Betyder ett uteblivet "nej" automatiskt "ja"? Nej, det var de flesta överens om att det inte gör.

Utifrån två utdrag ur Sofia Nordins roman ”Det händer nu” (ett om när niondeklassaren Stella berättar om sin kärlek till kompisen Sigrid, ett om nu 84-åriga Agnes som beskriver sin förr i tiden förbjudna kärlek till Maj) diskuterades dels likheter och skillnader mellan vänskap och kärlek, och dels pratade vi om vad som behöver göras nu för tiden för att alla ska kunna vara öppna med vem de är kära i.

Och till sist, utifrån ett utdrag ur ”Shoo bre” av Douglas Foley, fokuserade diskussionen på det möjliga eller omöjliga i att gå emot sina familjs religion och/eller värderingar för att vara med den man är kär i.

Visst tenderade vissa diskussioner ändå att fokusera just på det normbrytande (men då i tillåtande och respektfulla ordalag), men överlag inte. Det pratades exempelvis aldrig om huruvida homosexualitet är okej eller inte, utan om problemet med heteronormen och hur homofobisk jargong gör så att många inte vågar komma ut som homo- eller bisexuella i skolan. Däremot utbröt inför krönikeskrivandet en del intensiva diskussioner om exempelvis feminism, rasism och invandring, innehållande åsikter som inte alltid var helt lätta att bemöta (kanske mer om detta i ett eget inlägg senare).

...och nu har krönikorna nyligen ramlat in, vilka alla kretsar kring kärlek, sexualitet, identitet och/eller normer som på olika sätt sätter käppar i hjulet för oss. Det är spännande att läsa alla deras texter!

Vad säger ni? Hur har ni arbetat normkritiskt inom svenskan? Fler förslag på bra texter eller böcker? Fler förslag på uppgifter? Kommentera och dela med er!

I kommande inlägg delar jag med mig av hur eleverna fått jobba i SO och biologi. Nära inpå sommarlovet, jag vet - men vi lärare arbetar väl året om?!


Sanna Mac Donald

Språklärare

Mejla