Angående T

HBTQ står för homo, bi, trans och queer. Jag har hittills mest skrivit om homosexualitet i skolan, av den enkla anledningen att jag har egen erfarenhet av att vara gay i skolan. Mina erfarenheter av transsexualism och transidentiteter är mer av andrahands-fasonen, men jag tycker ändå att vi kan börja i min erfarenhet.

Publicerad Av

Bland mina vänner på facebook kan jag räkna till ett tjugotal personer som är transsexuella, transvestiter, transgender eller intergender. Bland mina ex hittar vi dem som senare kom ut som killar. Jag säger det, för när folk pratar om transpersoner låter det ibland som det gjorde i mina biologiböcker om homosexualitet: De är exotiska, och de är någon annanstans.

Bara det att det inte är sant. Transpersoner finns, och de finns i skolan.

Transpersoner är ett samlingsnamn för människor som inte känner sig hemma i det kön som de tilldelats vid födseln. Dit räknas bland annat transsexuella, alltså personer vars kroppar har ett annat kön än det de upplever att de själva har. Transsexuella väljer ofta att genomgå könskorrigering, dvs få hormonbehandlingar och genomgå operationer, för att kunna leva fullt ut som de män eller kvinnor de känner att de är. Transvestiter (människor med stort behov av att ikläda sig kläder och attribut förknippat med "motsatt" kön) och intergenderister (personer som identifierar sig mellan eller bortom könen), ingår också i begreppet transpersoner. Jag tänker inte gå så mycket mer in på definitionerna, de finns redan beskrivna överallt på nätet, men det viktigaste är att alla förstår att det finns människor som inte passar in i facket "tjej" eller "kille". Och så de som passar in, men inte i just det facket andra vill ha dem i.

När jag började skriva på den här bloggen, började jag fråga transpersoner om deras erfarenheter av att gå i skolan. Vissa av dem som har svarat är mina vänner eller bekanta, andra har svarat på en efterlysning jag gjort på en sida för unga transpersoner. Svaren jag har fått kommer jag snart att sammanställa i ett blogginlägg, men med tanke på hur samhället ser ut tycker jag att konstaterandet om transpersoners existens är värt ett eget inlägg.

Transpersoner finns. Och ändå inte. Eller, som en sjuttonåring nyligen skrev till mig:

Min lärare i biologi och därmed sexualkunskap erkände åtminstone homosexualitet och att det förekommer, men trans*-identiteter, vad är det? Inte ett enda ord. Om folk bara hade lärt sig lite i skolan om vad trans* innebar så kanske folk inte hade varit lika hatiska. Läraren har helst enkelt ingen aning själv om vilka identiteter som finns, skillnader mellan juridiskt, socialt, biologiskt kön osv. Läraren säger "HBT är inget fel", men menar egentligen "HB är inget fel, T däremot vette fan vad det står för" och det är det som eleverna hör.

Så jag tänkte att vi skulle ägna den här veckan åt lite medvetandehöjning.


Sara Lövestam

SFI-lärare, språkvetare och författare

Mejla