Premiäratmosfär

VFU-praktik i praktiken

Idag var dagen D, det ultimata testet, vinna eller försvinna, nu eller aldrig - kalla det vad vad ni vill men nu var den den FÖRSTA lektionen som skulle genomföras.

Publicerad Av

Jag förväntade mig en utrullad röd matta, kamerablixtar, mikrofoner, fans, high-fives, ryggdunk och hela faderullan men det blev inte riktigt så. Lite måste ens fantasi få roa en, men verkligheten var lite annorlunda: Kliver in i lärarrummet själv, där väntar ingen för min handledare är upptagen, kliver in i klassrummet själv och där väntar ingen. Men spelar det någon roll? Klockan är 10:00 och nu ska jag förmedla kunskap, academic essay writing åh yeah! Två och en halv timmar senare är äventyret över och jag är rätt nöjd och min handledare använda uttryck som "bra" eller "väldigt bra". Jag gissar att de misstagen jag begick var klassiska, pratade lite för mycket själv och tidshanteringen var minst sagt brutalt felplanerad (hann bara med att använda hälften av mitt material, men det materialet kommer förstås användas nästa måndag istället).

Den här bilden får mina smilband att spännas lite, reaktionen från eleverna kan dock inte riktigt placeras inom kategorin "asgarv"

Skulle ha bett min handledare ta en bild på mig som lärare, glömdes helt bort i premiäryran (sorry). Jag är hur som helst nöjd och glad över att ha första lektionen avklarad, känns också gött att jag fick ha min första lektion i ett ämne jag känner att jag behärskar (inte för att denna blogg direkt skiner av akademisk skrift) Tyvärr hinner jag inte riktigt njuta fullt ut än. Gjorde en klart överdådig lektion för dagens lektion och därför är planeringen för morgondagens litteraturlektion klart eftersatt, tog mig verkligen vatten över huvudet känner jag. Powerpoint om literary concepts, hitta passande poesi, göra en något ball introduktion till ämnet med mera står på schemat för kvällen! Det är lite slitigt, men tusan vad lajbans det var att hålla en engelsklektion. Framförallt när man behövde improvisera och gå mer på känsla, men tro mig, jag har nog aldrig varit så förberedd på någonting i mitt liv. Tog två tåg för tidigt för att garanterat inte komma för sent, skjortan styrktes nästan sönder (ändå blev den lite skrynklig, slarvigt!), läste på som en galning om ämnet hela helgen, nästan all digital information var utskriven på papper för säkerhets skull, ingenting lämnades åt slumpen.

Är armbandsuret och nycklarna det enda som skiljer mig från skolpöbeln? (använder det ordet lite väl frikostligt, men det är skämtsamt - jag lovar!) Troligtvis...

Trots dessa förberedelser gick inte allt som planerat, oväntade problem uppstod och framförallt rann tiden iväg. När man har gjort sitt bästa lämnas trots allt den sista lilla promillen till tron och hoppet, "take it on faith" helt enkelt som bara råkar vara namnet på dagens låt: https://www.youtube.com/watch?v=ESRofDkmg0I länk till annan webbplats


Sebastian Forsman

Studerar till gymnasielärare i engelska och historia. Tidigare engagerad i LR Stud Stockholm.

Mejla