No Words

VFU-praktik i praktiken

Har för en gångs skull haft lite svårt att skriva, inte för att dagen har varit tom på innehåll (snarare den diametrala motsatsen) - utan för att jag faktiskt är lite tagen av dagens händelser. Professionalitet och stabilitet är som alltid viktigt att förmedla i skolan men när jag väl kom hem idag var det många tankar i huvudet och en del skuttande.

Publicerad Av

När jag tänkte skriva detta inlägg första gången var det lite som detta klassiska klipplänk till annan webbplats (överanvänder ordet klassiskt lite märker jag, men för oss hockeyfans är klippet rätt klassiskt) - en shoutout till Lina som gav mig idén att baka in länkar i texten, ger ett klart bättre flow!

Hur som helst, Anna från SU kom på besök för att observera en av mina lektioner, som ni säkerligen kan lista ut innebar det att trepartssamtalet stod och väntade runt hörnet. Lektionen var dessutom den sista på denna VFU (fyfan vad trist att det är så, vill egentligen inte tänka på det) och innehållet var kort sagt en stark återkoppling till vad jag/vi gjort med klassen tidigare - close reading med hjälp av litterära begrepp bland annat. Lektionen gick OK från min sida men oj oj oj vad eleverna har förbättrat sig sedan den där smått katastrofala tisdagslektionen för tre veckor sedan, no words. Jag blir så glad att jag nästan spricker, de har försökt bli bättre och verkligen lyckats - jag har fortfarande en hel del områden att utveckla men idag lyfter jag på hatten för NA3.

Sen var det dags för själva trepartssamtalet, jag tänker inte gå in för mycket detalj för det blir mest personligt på ett ointressant sätt, men vi diskuterade styrkor och utvecklingsområden (oväntat, jag vet). Några av mina styrkor är bland annat mitt engagemang (engagerad hellre än likgiltig, eller hur?) och glädjen under lektionerna, läraryrket är trots allt kopiöst roligt och jag hoppas och tror denna blogg har visat det på något sätt. Annars har jag lagt ner stor möda och tid på att verkligen få till genomtänkta och intressanta lektioner. Utvecklingsområden är tidshanteringen och en ökad koppling till didaktiska teorier, har ibland varit pinsamt dålig på att hålla koll på tiden under lektionerna vilket ibland innebär att vi slutar för sent med mera. Men Anna hade en formativ framtoning och nervositet fanns inte på kartan från min sida, min handledare hade givetvis mycket intressanta tankat att komma med också.

Slutligen det som faktiskt, lite oväntat, var det som gjorde mig mest tagen. Bad mina elever att kort skriva ned mina styrkor och utvecklingsområden som lärare och resultaten var intressanta, man utvärderas på ett högst fascinerande sätt av eleverna i jämförelse med universitetslärare/handledare. Försöker undvika att gå för mycket i detalj men många tycker jag har varit entusiastisk och gjort lektionerna intressanta men att jag ibland hade dålig struktur och ibland pratat otydligt. Så är det, mycket kvar att jobba på utan tvekan men jag blir kalasglad över att det faktiskt syns att jag tycket det är kul att hålla i lektioner och interagera med eleverna.

Ja, det blev allt några words till slut ändå. Lite rörigt kan det ha blivit men jag har sedan jag kom hem mest lutat mig tillbaka och försökt reflektera över vad som faktiskt hände under dessa veckor och vad det innebär för framtiden. Tagen blir man om man tänker efter, eller hur? :)) Tjejlyssnat på denna låtlänk till annan webbplats mest bara för att, lyssna på den ni också vetja - en bra cover är det.


Sebastian Forsman

Studerar till gymnasielärare i engelska och historia. Tidigare engagerad i LR Stud Stockholm.

Mejla