Vad vill politikerna och vad vill vi?

Jag skrev tidigare i veckan om det faktum att när riksdagen beslutar om åtgärder för att komma till rätta med lärarnas skenande arbetsbelastning så är det endast arbetsuppgifterna för grundskolans lärare som ses över. Gymnasielärarna, vilkas arbetsbörda ökat i minst samma omfattning samtidigt som vi drabbats ännu hårdare än grundskolans lärare av en relativ löneminskning som tack för det utökade arbetet under de senaste decennierna, nämns överhuvudtaget inte av riksdagen.

Publicerad Av

Mottagare och sändare - skulptur vid Katedralskolan i Skara
Mottagare och sändare - skulptur vid Katedralskolan i Skara

Svaren är häpnadsväckande.

Fem av sju partier tar upp yrkesprogrammen och yrkesämnena - de ska ge högskolebehörighet, anknytningen till yrkeslivet måste stärkas o.s.v. Bra. Det anmärkningsvärda är dock att inget parti, summa noll, tar upp något motsvarande gällande de teoretiska programmen eller de teoretiska ämnena. Ingen nämner något om forskning, att knyta an till universitet och högskola, stärka språken, värna om demokratiuppdraget eller något annat.

Ett parti för fram som sin enda åsikt, det enda som är viktigast för att utveckla gymnasiet, att man måste satsa på yrkesvägledningen på grundskolan.

Hur ser man på gymnasieskolan då?

Fyra partier tar upp att det måste finnas program som passar alla elever, tre av dessa lyfter då vikten av yrkesprogrammen - endast ett parti tar upp att det måste finnas högskoleförberedande program som passar elever med olika intressen och talanger. Ett parti, ett enda, nämner att de estetiska ämnena bör få återuppstå för alla elever på gymnasiet.

Sammanlagt finns det alltså ett enda parti som för fram ett konkret förslag som berör även de högskoleförberedande programmen. Ett enda parti, ett enda förslag.

Detta är summan av vad våra riksdagspartier lyfter fram som viktigast för gymnasiet.

Att det bara är ett enda parti som tar upp att gymnasiets lärare ska vara behöriga och ha en god arbetsmiljö blir i sammanhanget bara grädde på moset.

Skolan är ett av de hetaste debattämnena i media just nu, och skolan lyfts som den kanske viktigaste valfrågan.Det är dock inte riktigt sant. Grundskolan är ett hett ämne, grundskolan är valfrågan. Gymnasiet står inte på agendan.

Vi måste vara självkritiska. Vi som är verksamma i gymnasieskolan har misslyckats med att föra upp gymnasiet på dagordningen. Våra företrädare har misslyckats.Men det är naturligtvis också ett politiskt misslyckande. Politikerna är också ansvariga för att se gymnasiet, lyfta gymnasieskolans utvecklingsbehov.

Politikerna har misslyckats med detta. I slutänden så är det eleverna som får betala priset för detta misslyckande.

Så hur gör vi? Hur kan vi lyfta gymnasieskolan i debatten, hur kan vi få frågorna kring gymnasiets utveckling att få likvärdig plats på agendan?

Vad kan LR göra?

Vad kan vi verksamma i gymnasieskolan göra?

I nuläget har vi inte bara förlorat kampen om agendan, vi har aldrig ens kommit in i matchen.

.

(Ps: Jag kommer att återvända till mitt eget svar på frågan: Vad är viktigast när det gäller gymnasiet?)


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla