Om lärares brist på skicklighet

Om vi utgår från att det är sant att det är brister i metodik som är problemet, vilken är då anledningen till att undervisningen brister? Har vi helt enkelt en majoritet dåliga lärare i kåren, som inte har förmåga eller omdöme att möta eleverna i undervisningssituationen?

Publicerad Av

Enligt SVT så menar Skolinspektionen att lärarnas brist på skicklighet i undervisningen är en av anledningarna till att svenska elever lyckas sämre med sina studier än elever i många andra länderlänk till annan webbplats.

Nu har jag inte gjort någon vetenskaplig undersökning som kan stödja min tes, men jag vill ändå framföra min alternativa teori till Skolinspektionens slutsats att lärarna brister i "skicklighet".

Det är förutsättningarna som brister.

Säg att jag ska påbörja ett nytt moment i kursen historia 2b, en kurs som är avsedd att ägnas åt tematiska fördjupningsstudier. Eleverna i klassen är politiskt intresserade och föreslår att vi ska arbeta med hur arbetarnas ställning i samhället utvecklats under 1900-talet. De vill dock inte fokusera på revolutioner eftersom de tycker att de redan kan mer om det än om mycket annat. En elev har sett filmen Billy Elliot och föreslår att vi ska studera viktiga strejker under 1900-talet och se vilka kort- och långsiktiga konsekvenser de fått för klassamhället. Gott så. Som lärare vill man naturligtvis bejaka elevernas förslag, och temat stämmer väl överens med ämnesplanen.

Hur många lärare kan de brittiska gruvstrejkerna under 1900-talet så väl att de kan börja undervisa om dem utan större ansträngning? Ärligt, hur många kan ens den svenska storstrejken 1909 tillräckligt väl för att utan förberedelser kunna lägga upp ett kvalitativt tema kring den?


Det här kortet har inget med texten att göra, jag bara kände att det var precis vad jag behövde.
Det här kortet har inget med texten att göra, jag bara kände att det var precis vad jag behövde.

Nej, det är dags att börja läsa på. Man får börja leta översiktsverk, ögonvittnesberättelser, fiktiva skildringar o.s.v. för att både skaffa sig tillräcklig kunskap för att kunna smalna av och bygga temats frågeställningar och för att kunna presentera ett utgångsmaterial som lever upp till ämnets krav på olika sorters källor. Man måste också snickra ihop en pedagogisk kick-off, fundera på lämpliga och varierande metoder, examinationsformer samt se över vilka elever man kan förbereda allmänt stöd för. I samarbete med kollegorna ser man hur temat kan berika och berikas av andras undervisning. Kanske går det t.o.m. att göra en gemensam planering tillsammans med svenskläraren, engelskläraren, samhällskunskapsläraren? Kanske bör då undervisningen utgå från en gemensam plattform? Kan vi använda lärplattformen för att bygga en gemensam bas? Kanske får vi skapa en annan plattform? Wikispaces?länk till annan webbplats Ska vi förbereda ett material så att vi kan flippa klassrummet? Hur lägger vi upp temat så att varje lektion kan anpassas till varje elevs behov och förutsättningar, och dessutom upplevs som intressant och som en stimulerande utmaning? Det går 35 elever i klassen.

Det är fantastiskt roligt att vara lärare. Det är enormt stimulerande att utveckla och planera sin undervisning. Men jag hoppas att alla förstår att arbetet jag beskriver ovan är tidskrävande. Ämnet jag beskriver är hämtat ur min egen verklighet, samma sorts beskrivning vore tillämpbar på teman om franska dialekter, miljöcertifiering eller vardagsmatematik.

En lärare ska inte hålla en sådan lektion i veckan, utan kanske 15-25 stycken, av olika längd och med olika antal elever med olika behov. Efter varje lektion måste planeringen revideras eftersom en plan aldrig håller när man arbetar med människor. Därtill kommer sedan en lärares alla andra arbetsuppgifter, vilka har blivit fler och fler efter varje reform.

Säg att jag undervisar 23 timmar i veckan, lektioner och uppföljning med elever sammantaget - ren lektionstid kanske 19 timmar . Sedan har jag konferenser 3 timmar. Stöd till elever som vill ställa enskilda frågor eller samtala tar kanske 2-3 timmar till. Att kommentera arbeten och ge återkoppling tar vanligtvis 4-5 timmar i veckan. Dokumentation och uppgifter kopplade till mentorskapet tar 4 timmar till. Möten med kollegor kring institutioner, andra elever eller elevgrupper, skolövergripande frågor o.s.v. tar ca 2 timmar till. Sedan tillkommer alla uppgifter som varierar från vecka till vecka, marknadsföring, mail och post, kvalitetsrapporter, vikarietimmar, särskilda prövningar, skrivvakter, utvärderingar - minst 5 timmar i veckan går åt till sådana uppgifter.

Då finns det ingen tid kvar till planering av undervisning. Inget av det jag beskrev av planering inför en lektion eller ett nytt moment kan alltså genomföras på arbetstid.

Vi vet att de flesta löser detta genom att antingen jobba över utan ersättning, eller genom att tvingas prioritera bort nödvändiga arbetsuppgifter. Vad tror ni på Skolinspektionen - är det verkligen så att lärarna brister i skicklighet, eller kan det vara så att skickliga lärare inte ges tid och möjlighet att planera sin undervisning?

Jag vill hävda att många arbetsgivare kastar bort sina lärares skicklighet genom att inte ge dem tid att planera, utvärdera och utveckla sin undervisning. Kommer det att stå i Skolinspektionens rapport?

(Om någon blir sugen på att jobba med 1900-talets strejker så är sidan på Wikispaces öppen att kopiera. Kan också tipsa om Black Diamonds: The Rise and Fall of an English Dynasty av Catherine Bailey. Fascinerande bok som ger insikter i engelska gruvarbetares liv under 20- och 30-talen)


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla