Timplanslöst- bra för vem?

Jag hör ibland röster i skoldebatten som hyllar den timplanslösa skolan. Man lyfter aspekter som elevers möjligheter att påverka undervisningen, bättre möjligheter att anpassa efter varje elevs behov och förbättrade möjligheter till ämnesövergripande samarbeten. Jag tror säkert att det finns skolor som lyckats uppnå dessa fördelar med hjälp av timplanslös undervisning. Men jag är övertygad om att timplanslös undervisning också har varit förödande för många elever.

Publicerad Av

Jag har t.ex. hört att den timplanslösa skolan har lett till att vissa ämnen, såsom teknik, har fått stryka på foten. Jag har sett skolor där schemat helt enkelt består av långa "arbetspass", utan att några ämnen anges.

Vem vet vad som ingår i undervisningen på arbetspass?

Vem vet vad som ingår i undervisningen på arbetspass?

I dessa arbetspass arbetar elever från olika årskurser som alltså har mycket olika behov och förkunskaper samt mognadsnivå tillsammans med projekt - så här uttrycks det på Skolverkets hemsida: "I skolor utan timplan har alternativa studieområden som ”friskvård och kultur”, ”mentorstid”, ”normer och värden”, ”metodanvisningar”, ”social samspelstid” eller ”rekreationstid” en viktig plats på schemat."länk till annan webbplats

Social samspelstid. Rekreationstid.

Nog så viktigt. Men ska det ha "en viktig plats på schemat"?

Och vilka leder dessa arbetspass?

I skollagen slår man fast   13§ Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Vem är behörig att bedriva undervisning i "Social samspelstid"? Vem är behörig att undervisa i "arbetspass"?

När man låter samtliga elever i åk 6-9 arbeta 10 veckor med temat Latinamerikas ursprungskulturer, i arbetspass, är verkligen bildläraren, idrottsläraren, matteläraren o.s.v. behöriga att bedriva undervisningen bara för att man kallar den "arbetspass"? Och vem kontrollerar detta?

Jag har skrivit till Skolverket och ställt frågan: Vem är behörig att undervisa i "Arbetspass". Det ska bli intressant att höra vilket svar jag får. Om jag får gissa kommer de att svara med att citera paragrafen ovan om behörighet, och sedan hänvisa till skolinspektionen. Och skolinspektionen kommer att hänvisa till Skolverket. Been there done that.

Och under tiden får mängder med elever undervisning i Latinamerikas ursprungskulturer av den obehöriga bildläraren och fritidspedagogen. I årskursöverskridande storgrupp. I arbetspass.

Jag såg häromdagen på Twitter en framstående person i skoldebatten hävda att en timplanslös skola bör användas t.ex. för att flytta resurser/tid från elever som inte behöver hjälp till elever som behöver hjälp.

Jag har starka invändningar mot detta.

För det första: Det finns inga elever som inte behöver hjälp. Jag anser att eleven med särbegåvning som behöver extra utmaningar har precis lika stor rätt till hjälp som elever som behöver hjälp att nå de grundläggande målen. Den tysta eleven som inte gör sina behov hörda lika tydligt som den elev som är utagerande och krävande har samma rätt till bekräftelse och hjälp. Varje elev har rätt att få sina behov tillgodosedda, att bli utmanad och få utvecklas utifrån sina förmågor och förutsättningar. Att ställa elev mot elev med hjälp av en timplanslös skola är direkt osmakligt, och i strid med läroplanen och skollagen.

Jag förstår, och sympatiserar med, tanken om en timplanslös skola. Men jag anser att det är naivt att tro att huvudmän är utopiska och använder den timplanslösa skolan för att öka den faktiska undervisningstiden för eleven, öka resurserna, öka mängden behöriga lärare per elev.

Att använda timplanslöshet för att kompensera brister i resurser och brist på behöriga lärare är naturligtvis frestande för skolor som lever med alltför små anslag eller vinstkrav från ägarna.


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla