Skolinspektionen och SKL sänker ribban!

Jag var för en tid sedan på en konferens i Göteborg och lyssnade på John Hattie och Anna Ekström, om målstyrning och kvalitetsutveckling i skolan. Anna Ekström framhävde att skolan aldrig får glömma att målet är att varje elev ska få möjlighet att nå så långt som möjligt.

Publicerad Av

Skollagen är väldigt tydlig på denna punkt: "Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt."länk till annan webbplats Anna Ekström lyfte att de gamla kursplanerna innehöll "Mål", men dessa är nu borttagna eftersom ett lägsta mål i kursplanen kunde motverka alla elevers rätt att utvecklas så långt som möjligt. Huvudmännen kunde målstyra och kvalitetsutvärdera utifrån att alla elever nått målen, istället för att sträva efter att alla elever skulle få utvecklas så långt som möjligt, och alltså sänka ribban.

Varken ämnen eller kurser innehåller längre några mål.

Istället har vi ett centralt innehåll och syfte, samt kunskapskrav. Skolan ska sedan efterleva skollagens krav att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.

För någon vecka sedan släppte Skolinspektionen rapporten Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus.länk till annan webbplats I rapporten skriver Skolinspektionen att frågeställningarna innefattar huruvida huvudmannen har formulerat mål för uppföljning av skolornas resultat som utgår från de nationella målen för utbildningen. Slutsatsen är att huvuddelen av de granskade huvudmännen har för dålig kunskap om skolans nationella styrdokument och att det därför ofta formuleras mål och målstyrningsdokument som inte är förenliga med de nationella målen. T.ex. lyfter man att det förekommer att huvudmän använder sig av målstyrning som siktar lägre än de nationella målen, vilket ju strider mot skolans styrdokument och inte är förenligt med skollagen. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler har ju även tidigare gått ut, t.ex. i tidningen Skolledaren, och kritiserat målstyrningen och sagt att hon upprörs över den låga ambitionsnivån hos huvudmännen:
- Jag blir tokig när huvudmännen sänker ribban för hur många elever som ska klara målen.länk till annan webbplats. Jag har utgått från att Begler här talar om utbildningens övergripande mål, programmålen, eftersom målen i kurserna är avskaffade. Skollagens mål är ju att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, inte att alla elever ska nå ett lägsta uppsatt mål i kurserna. Detta borde ju ändå Skolinspektionen och dess generaldirektör känna till, tänker man. Men när jag nu läser Skolinspektionens rapport Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus ser jag att det gör man inte alls. Eller, man lyckas i alla fall inte förhålla sig till det. För vad dyker upp i denna rapport som kritiserar huvudmännen för att vara för dåligt insatta i styrdokumenten och för att sänka ribban för målstyrningen? Jo, en kvalitetsmätning där Skolinspektionen mäter hur många elever som nått målen i alla ämnen.(s.56) Mål som inte finns. Mål som tagits bort för att ingen huvudman ska känna att den gjort sitt för varje elev om de bara uppnått ett godkänt betyg. Här anger alltså Skolinspektionen att man mätt hur många som nått ickeexisterande mål, vilket är allvarligt nog - men man legitimerar också att huvudmän fortsätter att sänka ribban för eleverna. Varför ska huvudmännen sluta lägga ribban på E, om Skolinspektionen gör det? I en rapport där man kritiserar undermålig målstyrning dessutom! Letar vi vidare bland Skolinspektionens dokument ser vi att detta inte är en engångsföreteelse, tvärtom. De använder sig ofta av skrivningar om att eleverna ska nå målen i ämnena, och de använder även begrepp som de verkar ha hittat på själva, som "kunskapsmål"länk till annan webbplats - istället för kunskapskrav.

Foto: Rick McCharles
Foto: Rick McCharles

Jag ställde frågan till Skolinspektionen via Twitter, och de svarade där att det rör sig om ett oavsiktligt misstag, att de egentligen menar att man mätt antalet elever som nått upp till kunskapskraven för E, och att de nu ser över möjligheterna att ändra i rapporten. Detta är bra, men naturligtvis inte tillräckligt bra. Jag säger det igen: Att ha som mål att eleverna ska få möjlighet att nå de lägsta godtagbara kraven för det lägsta godkända betyget är inte ett mål som är förenligt med skollagen!

De kommunala huvudmännens intresseorganisation, SKL, arbetar enligt egen utsago med att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Bl.a. ger man stöd till kommunala huvudmän i kvalitetsarbete och utveckling.länk till annan webbplats Som ett led i detta arbete genomför man en elevenkät, SKL beskriver den som Sveriges största elevundersökning, och den ingår i kvalitetsarbetet och Öppna jämförelser, och ligger alltså till grund både för kvalitetsjämförelser och huvudmännens arbete med kvalitet och målstyrning. Enkäten arbetades fram 2010 och utgår från de då gällande styrdokumenten. Ett av de påståenden eleverna som besvarar enkäten ska värdera lyder: "Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen". Detta relaterar till att det ju fanns mål i ämnena 2010. Sedan dess har dock målen i ämnena som sagt tagits bort, för att huvudmännen inte ska anse att man "nått målen" om eleverna når upp till kunskapskraven för betyget E. Detta är ju, igen som sagt, inte förenligt med skollagens skrivning att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Det sorgliga är att SKL inte tar bort, eller reviderar frågan, utan den kvarstår. Enligt SKL kommer vi igen under hösten 2015 få en sammanställning från Sveriges kommunala huvudmän för skolan som talar om huruvida eleverna anser att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Mål som inte finns. Vi ser också att det sorgligt nog finns kommunala huvudmän som införlivat denna fråga i sin målstyrning, och alltså anger att de styr skolan utifrån mål som inte finns.

Jag undrar också, vad tror SKL och huvudmännen att eleverna svarar på, när de värderar det här påståendet? Jag har frågat mina elever hur de tolkar påståendet "Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen". Eleverna är vana att förhålla sig till styrdokumenten och vet mycket väl att det inte finns några mål i ämnena. De flesta av dem har ju aldrig hört talas om att det en gång fanns mål i kurserna! Jag kan tala om att det vanligaste svaret jag fått av eleverna är att de tolkar påståendet som att "Mina lärare förväntar sig att jag ska nå mina personliga mål i alla ämnen". Detta innebär att de kan tolka det som alltifrån att lärarna förväntar sig att de ska nå kunskapskraven för A, till att lärarna förväntar sig att de ska nå F (vilket faktiskt vissa elever har som personligt mål). Andra elever tolkar det som att ""Mina lärare förväntar sig att jag ska ha jobbat med hela det centrala innehållet i alla ämnen" Några elever tolkar det som ""Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven för E i alla ämnen" Min gissning är att SKL och huvudmännen idag avser just detta senaste. Men man frågar de facto efter något som inte finns. Man ber eleverna att förhålla sig till huruvida lärare förväntar sig att de ska nå mål som inte existerar.

Det här innebär att varken SKL eller huvudmännen har en aning om vad eleverna faktiskt svarar på.

När det här materialet ingår i huvudmännens utvärdering av verksamheten, och målstyrning, så innebär det att man inte bara ställer samman ett material som är undermåligt, man presenterar ju också ett resultat som blir direkt falskt eftersom man anger sig veta något som man faktiskt inte har en aning om.

Om vi dessutom tänker oss att frågan nu av huvudmännen tolkas som att ""Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven för E i alla ämnen", och att man bygger in detta i sin målstyrning, då begår man ju det fel som Skolinspektionens generaldirektör så ilsket beklagat sig över: Man använder målstyrning som siktar lägre än de nationella målen.

Man använder sig av målindikatorer som inte är förenliga med skollagen.

Man sänker ribban.

Man sviker eleverna.

Och man gör det med hjälp av både SKL och Skolinspektionen.

.


Ylva Pettersson

Legitimerad lärare i kulturhistoria, teater och historia på gymnasiet.

Mejla